Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jungfrun i sin oskyldiga enfald röjt kronornas
beskaffenhet. Men likafullt började hufvudet gå rundt för Zakris.
Och hvad han mest fruktade var just, att han gått i
fällan vid de osedda kronornas beskrifning. Kanske hade
han icke begått större fel än talet om ädelstenar, som
icke funnos. Huru därmed var, så skulle man nu i
frihet från hopens lyssnande öron förhöra Emanuel inne
på logen.
Bofvarne slogo en krets omkring honom och Zakris
sade i hotande ton:
»Du skall säga åt folket att föra öken hit på logen
och lägga fram de kostbara tingen här!»
»Herre,» svarade Emanuel förundrad, »detta kan ju
endast vara en pröfning. Mina tjänare skulle strax föra
ut, att du ville se dem i hemlighet, änskönt du såg dem
af världens begynnelse och äfven kunde säga inför folket,
hurudana de äro.»
»Nå, då skall du lägga fram dem själf, sedan dina
tjänare gått ut!»
»Återigen en pröfning. Dig göres ej behof att se‘de
sakerna lekamligen och hemligen för folket. Då skulle
de trogne genast rubbas i sin tro. Befall snarare, att jag
öppnar säckarne nu genast på gården?»
Zakris ref sig bakom örat.
Han fortfor att trefva fram och åter med befallningar
och frågor, men möttes jämt af den smidige lappens
behändiga svar och oafvisliga invändningar.
Slutligen ville de falske profeterna själfve öfverlägga i
enrum och bådo Emanuel träda ut. Men i dörren
frågade han tillräckligt högt för den lyssnande hopen:
»Då kan jag ju öppna säckarne nu genast och lägga
fram de kostbara tingen för folket?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
