Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje Sången. I Pylos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tenedos hunno vi snart och åt gudarna bragte ett offer,
trängtande hem, men Kronion ej än oss förunnade hemfärd,
grym i sin vrede, men väckte på nytt en förödande söndring.
Somliga vände där om med de dubbelstävade skeppen —
alla som hade till drott den förslagne och kloke Ulysses —
för att bevisa sin tjänst åt Atreus’ son Agamemnon.
Jag däremot med samtliga skepp, som jag hade i flottan,
flydde, enär jag förstod, att en gud oss lagade ofärd;
flydde ock Tydeus’ krigiske son och kamraterna pådrev.
Senare följde oss ock ljushårige kung Menelaos,
vilken på Lesbos oss hann, när vi plägade råd om vår långfärd,
antingen styra vi borde norr om det bergiga Chios,
rakt på Psyrias ö och behållande Chios till vänster,
eller ock söder om Chios, förbi vid det stormiga Mimas.
Nu om ett tecken vi bådo en gud, och ett sådant han sände
och oss befallde att styra vår kurs mot Euboia och skära
tvärs över havet vår väg för att hastigast komma ur faran.
Upp nu blåste en vinande vind, och ilande löpte
skeppen på fiskrik stråt, och följande natt vid Geraistos
lade vi till, och en mängd lårstycken vi brände av tjurar
strax åt Poseidon, ty stor var den överseglade havsrymd.
Fjärde dagen det var, när Tydeus’ son Diomedes,
hästomtumlaren, lät sina män med de präktiga skeppen
landa i Argos; men själv jag till Pylos styrde, och vinden
mojnade ej, sedan guden en gång hade sänt den att blåsa.
Så kom jag hem, och ej var mig bekant om de andra achaier,
vem som där frälstes, och vem som förgicks, och ej vet jag det säkert.
Men vad av andra jag hört, medan hemma jag suttit i huset,
det skall jag allt, som sig bör, dig berätta och intet fördölja.
Lyckligen nådde sitt hem Myrmidonerna, starka i spjutstrid;
hjälten Achilles’ lysande son dem förde tillbaka;
Poias’ frejdade son Filoktetes var lika så lycklig;
och hem till Kreta Idomeneus kom med alla de kämpar,
vilka ur kriget sig frälst, ty sjön bortrövade ingen.
Men om Atriden I själva nog hört, fastän boende fjärran,
hur han kom hem, hur sin rysliga död han ljöt av Aigisthos.
Men förvisso, sitt dåd har den mannen fått ömkligen sona.
Därför hur gott, om den döde en son lämnat efter i livet,
vilken kan kräva ut hämnd, som Orestos tog hämnd uppå honom,
falske Aigisthos, som mördade lömskt hans frejdade fader.
Käre, var käck även du, som jag ser du är vuxen och fager,
så att dig mången må prisa ännu i de senaste släkten!"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>