Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trettonde Sången. Ulysses' överfart till Ithaka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Så hans berättelse ljöd, och i andlös tystnad de alla
sutto betagna av tjusning ännu i den mörknade salen.
Tystnaden bröts av Alkinoos först, och han talte och sade:
"Konung Ulysses, då här över koppartröskeln du inträtt
uti mitt höga palats, så vet jag, att ej på din hemväg
mer du förirra dig skall, hur mycket du förr må ha lidit.
Men den maningen ställer jag nu till alla er andra,
vilka den hedern njuten alltjämt att hos mig här i salen
dricka det glimmande konungavin och lyssna till skalden:
väl har åt gästen lagts in i det skönpolerade skrinet
kläder och kostliga smiden av guld och alla de andra
skänker, så många som skickades hit av Faiakernas furstar;
men låt oss skänka åt honom envar nu en prunkande trefot
jämte en kittel därtill och oss vederlag ibland folket
samla, ty svårt för en ensam det är att förära så mycket."
Så han sade, och drottens förslag dem behagade alla.
Gick då envar hem till sig, ty de längtade efter att sova;
men när i gryningen sken den rosenfingrade Eos,
kommo de skyndande ner med koppargodset till skeppet.
Gick då på skeppet omkring Alkinoos själv och det allting
stuvade ner under tofterna väl, att det icke till hinders
skulle för roddarna bli, när de lågo på årorna ivrigt.
Därpå de gingo till kungens palats för att laga sin måltid.
Där blev till gillet en tjur av Alkinoos, heliga drotten,
offrad åt skyhöljd Zeus, Kroniden, som alla behärskar.
Sedan de låren förbränt, de höllo en lysande måltid,
hjärtligen glada; i kretsen bland dem den gudomliga sångarn,
folkets älskling, Demodokos sjöng. Men den ädle Ulysses
vände mot solens strålande lopp sina blickar beständigt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
