Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde Sången. Fördraget brytes. Agamemnons härmönstring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utan som gäst, Polyneikes var med, och de samlade krigsfolk,
viljande draga i fält emot Thebes heliga murar,
och de bevekligen bådo om hjälp af fräjdade kämpar.
De i Mykene då strax med benägenhet lyddes till bönen,
dock omvände dem Zeus genom olyckbådande tecken.
Sedan då hjältarne dragit sin väg och de hunno det ställe,
där mellan vajande säf genom ängarna rinner Asopos,
sände achaierna Tydeus åstad i beskickning ånyo
hän till Kadmeiernas folk, och han gick och dem träffade
talrikt
samlade uti Eteokles’ hus, där de sutto till gilles.
Icke ens då, fastän främmande själf, hästtumlaren Tydeus
räddes det minsta, där ensam han var bland de många Kadmeier,
utan till täflingskamp han dem manade ut och i allting
segrade lätt, ty en slik hjälparinna var honom Athene.
Men Kadmeierna, gripna af harm, hästtyglande männen,
ställde en väldig trupp i försåt, då han vände tillbaka,
femtio krigare unge, och två voro höfdingar deras,
Maion, af Haimon en son, de odödlige gudarnes like,
och Polyfontes, Autofonos’ son, den berömlige krigarn.
Tydeus dock äfven åt dessa där gaf med försmädelse döden,
alla han fällde, en enda af dem lät han slippa tillbaka,
nämligen Haimon, den släppte han hem uppå gudarnes maning.
Sådan Aitoliern Tydeus var, men den sonen, han födde,
kan sig ej mäta med fadern i fält, men han talar ju bättre.»
Sade; men icke ord genmälte den starke Tydiden,
vördande näpsten han fick af den vördnadsbjudande drotten.
Men honom svarade då den frejdade Kapaneussonen:
»Far ej med lögner, Atrid, då du vet, hur sanningen lyder !
Tala om fäderna ej! Långt tapprare tro vi oss själfva,
ty det var vi, som till slut sjuportade Thebe dock togo,
fast med en ringare makt emot starkare murar vi drogo,
litande trygga på gudarnes vink och med hjälp af Kronion,
sedan med öfvermod våra fäder förvållat sin ofärd;
därför du fäderna icke med oss må förlikna i ära.»
Bister till honom talade då Diomedes den starke:
»Käre, var bara du stilla och tyst, och förglöm ej min maning !
Jag ser då ingenting ondt i att härarnas drott Agamemnola
söker att egga till kamp de benskenklädde achaier.
Hans den ovanskliga äran ju blir, om achaiernas söner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
