Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjätte Sången. Hektors och Andromaches möte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
framtill ett lejon och baktill en orm och på midten en vildget,
flåsande ut en förtärande eld ur det hiskliga gapet.
Henne han dödade dock i förlitan på gudarnes tecken.
Därpå en kamp han bestod mot Solymernas frejdade kämpar;
aldrig en hårdare strid han mot människor haft, som han sade;
och för det tredje han slog Amazonernas manliga horder.
När han så vandrade hem, hade kungen ånyo för honom!
gillrat en snara, han hade valt ut från sitt rike de bästa
kämpar och lagt i forsåt, men de kommo ej åter till hemmet,
alla de stupade där för Bellerofon, frejdade hjälten.
Men när då kungen förstod, att den tappre var gudarnes ättling,
höll han Bellerofon kvar och förmälde med honom sin dotter
och honom hälften beskärde af all sin konungsliga heder;
därtill den yppersta jord tilldelades" honom af folket,
vacker och bördig på frukter och säd, till att äga och bruka.
Arfvingar trenne hans vif åt den bålde Bellerofon födde,
först Isandros, Hippolochos se’n och så Laodameia.
Laodameia blef famnad af Zeus, den vise Kronion,
moder hon blef till Sarpedon, den gudaliknande kämpen.
Men då Bellerofon ock blef förhatlig för samtlige gudar,
ströfvade ensam han kring på den öde Aleiska slätten,
frätande hjärtat i sorg, undvikande människors stigar.
Dräpt blef Isandros, hans son, af den fejdomättlige Ares,
medan han stridde som! bäst mot Solymernas frejdade kämpar
och guldstrålande Artemis sköt i sin vrede hans dotter.
Mig har Hippolochos födt, och från honom jag säger mig stamma,
och han till Ilion sände mig hän och förmanade ifrigt
alltid att vara bland hjältarne främst och fördunkla dem lalla
för att ej bringa åt fäderna skam, som de vida förnämste
voro i Efyras stad och i hela Lykiens rike.
Nu har du hört, af hvad släkte och blod som jag yfves att
stamma.»
Sagdt. Men af glädje betogs Diomedes, väldig i härskri;
neder han stötte sin lans i den alluppammande jorden,
därpå med vänliga ord han talte till krigaredrotten:
»Så är du alltså till mig från fädernas tider en gästvän;
ty hos kung Oineus en gång Bellerofon, frejdade hjälten,
gästade uti hans borg och hölls kvar till den tjugonde dagen.
Präktiga gästvänskänker jämväl åt hvarandra de gåfvo:
Oineus gaf honom en gördel till skänks, som lyste af purpur,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
