Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tionde Sången. Spejaren Dolon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
både bland hundar och män, och sömnen, för dem är förlorad:
så den ljufliga sömnen var flydd ifrån krigarnes ögon,
medan de sutto på vakt i den långa, besvärliga natten,
vända mot slätten alltjämt för att lyssna, om troerna komme.
Åldrige Nestor med glädje dem såg och muntrade upp dem,
och med bevingade ord han talade till dem och sade:
»Vakten blott vidare så, mina barn, och må ingen af sömnen
kufvas och Argos’ män bli till gamman för fiendehären.»
Sade och skyndade hän öfver grafven, följd af de andra
drottar af Argos, så många som dit hade kallats till rådslag.
Nestors lysande son och Meriones följde då också,
hvilka till rådslag kallades med af drottarne själfva.
Sedan de kommit då hän öfver grafven, de satte sig neder
uppå en plats, som var fri från de rundtorn liggande liken,
just där Hektor, den gången med makt han argiverna nedhögg,
hade från striden vändt om, då natten föll på med sitt mörker;
där de satte sig ner och plägade råd med hvarandra.
Tog då till orda bland dem vagnskämpen Gereniske Nestor:
»Finnes då ej, mina vänner, en man, som i lit till sitt eget
dristiga mod vill gå hän till de trotsiga troernas läger
för att till äfventyrs i dess utkant snappa en tro er
eller ock lyckas få höra ett ord, som bland troerna yttras
om hvad de hafva i sinnet för slag, om de ämna att stanna
fjärran här nere vid skeppen, mån tro, eller också till staden
draga sig uppåt igen, när de nu på achaierna segrat.
’Detta han allt kunde forska där ut och komma så oskadd
till oss tillbaka, och stort hans lof under himmelen blefve
uti hvar människas mun, och en riklig föräring han finge.
Ty af samtliga drottar, som här öfver skeppen befalla,
kommer hvarenda att ge i föräring åt honom en kolsvart
tacka med diánde lamm, en oförliknelig gåfva,
och han till gillen och festliga lag skall beständigt bli bjuden.»
Sade; men stumma de sutto enhvar i den djupaste tystnad.
Tog då till orda bland dem Diomedes, väldig i härskri:
»Nestor, jag känner mitt mod och mitt manliga hjärta mig mana
att gå bland fienden in, där han nära intill oss är lägrad.
Men om en annan jämväl ville därvid göra mig följe,
skulle jag känna ett djärfvare mod och en större förtröstan.
Gånga tillsammans två, dä betänker enhvar för den andre,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
