Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elfte Sången. Agamemnons hjältebragder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Som när en sjudande flod under vinterflödet från bergen
störtar på slätten sig ner, framskyndad af regn från Kronion;
många förtorkade stammar af ek och många af furu
rifver den med sig och massor af slam utgjuter i hafvet:
så for förhärjande fram öfver slätten den strålande Ajas,
nedergörande hästar och folk. Och ännu ej Hektor
visste därom, ty han kämpade själf till vänster i striden,
tätt intill floden Skamandros’ brädd, på den platsen där tätast
kämparna segnade ner och sig höjde ett döfvande härskri,
där som den tappre Idomeneus stred och den väldige Nestor.
Där var nu Hektor med, och han där med sin lans och sin
körkonst
öfvade grufliga dåd och förgjorde falangernas ungdom.
Ej skulle ännu achaierna dock hafva vikit ur stråten,
om Alexandros ej, skönlockiga Helenas make,
hade en ände där gjort på Machaons hjältebedrifter
genom en treuddspil, som i högerskuldran han insköt.
Ängsliga blefvo då djupt de behjärtade män af Achaja,
att han där funne sin död, om striden sig skiftande vände,
och nu Idomeneus ropade strax till gudomlige Nestor:
»Nestor, du Neleus’ son, du achaiernås ära och stolthet!
Skynda, stig upp på din vagn och låt vid din sida Machaon
stå och styr genast åstad dina stampande hästar till skeppen.
Läkaren väger i värde ju upp en mängd af de andra,
han som skär pilarna ut och strör lindrande örter på såren.»
Sagd t, och då lydde hans ord vagnskämpen Gereniske Nestor;
genast han vagnen besteg, och vid sidan af honom Machaon,
ställde sig upp, som var son till Asklepios, frejdade läkarn.
Piskan mot hästarna hven, och i flygande fart gick det undan
ner till de halkade skepp, dit de längtade ifrigt att komma.
Men då Kebriones såg, hur troerna skrämdes på flykten,
talade Hektor han till, som stod vid hans sida på vagnen:
»Hektor, vi två mot danaerna slåss här på yttersta flygeln
af den förfärligt larmande strid, men de öfriga troer
jagas därborta på flykt, både hästar och folk om hvarandra.
Telamons Ajas dem vältrar åstad, ty jag känner den breda
skölden igen, som på skuldran han bär. Låt då också oss själfva
styra med vagnen och hästarna dit, där i mördande striden
häftigast kasta sig in både kämpar till fots och på vagnar
under förgörelse stor och sig höjer ett döfvande härskri.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
