Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trettonde Sången. Kampen vid skeppen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utan gå du till mitt tålt och hämta en lans, som kan hålla.»
Sagdt, och Meriones strax, vid den hurtige Ares att likna,
hämtade hastigt ur tältet en lans, som blänkte af koppar,
och hann Idomeneus upp och var mäkta begifven på striden.
Sådan som mordiske Ares går fram, när han drager i kriget,
och honom följer hans son, den starke och dristige Skräcken,
han som skrämma förmår de mest oförfärade kämpar;
väpnade gå de från Thrakien ut att Efyrerna hjälpa
eller Flegyernas modiga folk, ty ej höra de bägges
böner, men segern förunna de blott åt det ena af folken:
så Meriones nu och Idomeneus, drottarne tvänne,
gingo till striden åstad i de blänkande vapnen af koppar.
Först till orda Meriones tog och talte och sade:
»Säg, Deukalions son, hvar ämnar du ge dig i striden?
Månne i midten af hela vår (här eller också till höger
eller till vänster? Jag tror, att ingenstädes så vansklig
striden sig visar som där för de lockiga män af ilchaia.»
Honom svarade då Idomeneus, Kreternas konung:
»Borta i midten stå kämpar förut, som väl skeppen försvara;
där stå Ajanterna två och Teukros, den ypperste bågskytt
uti achaiernas här, och som äfven vet kämpa en ståndkamp;
dessa tillfyllest nog tumla där om med den strålande Hektor,
fast han är ifrig på strid, och hur stark han också må Vara.
Svårt honom bhfva det skall, trots all hans stormande stridslust,
att de hjältarnes mod och oanfäktliga händer
kufva och skeppen förbränna för oss, så framt ej Kronion
själf tar och slungar en lågande brand på de beckade skeppen.
Ej får en dödlig man Telamoniern Ajas att vika,
ingen af människa född och som njuter sitt bröd af Demeter,
och som kan såras med kopparens egg eller väldiga stenar.
Ej för Achilles en gång, den allbesegrande hjälten,
vika han skulle i kamp, mem i lopp kan omöjligt han täfla.
Nej, låt till vänster i hären oss gå för att röna, om äran
antingen vi skola lemna åt dem eller de åt oss själfva.»
Sagdt, och Meriones strax, vid hurtige Ares att likna,
vandrade före, dit konungen bjöd, tills de kommo i hären.
Men mot Idomeneus troerna strax, när, lik elden i styrka,
själf jämte vapenbrodern han kom uti lysande rustning,
stormade samfälldt an under eggande rop till hvarandra,
och nu blef allmän strid invid skeppens stammar på stranden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
