Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjuttonde Sången. Menelaos' hjältebragder. Kampen om Patroklos' lik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eggande kämparnes mod och muntrande upp dem att strida.
Steg med de orden då fram ljushårige drott Menelaos:
»Kom, Antilochos, ättling af Zeus, kom hit för att höra
jämmerlig tidning! O hade dock slikt ej någonsin timat!
Allaredan du själf, som jag tror, nog skådar och märker,
huru en gud mot danaernas folk framvältrar fördärfvet.
Segern hör troerna till, och den bäste af alla achaier,
hjälten Patroklos, är fallen, och stor är danaernas saknad.
Skynda dig hän till achaiernas skepp att det strax för Achillos
säga, ifall han i hast till sitt skepp kanske bärgar det nakna,
plundrade liket, ty rustningen togs af den strålande Hektor.»
Sagdt; men af fasa Antilochos greps vid de orden, och länge
var han ur stånd till att yttra ett ord, och hans ögon afi tårar
fylldes, och rösten, så klingande klar, sig stockade endast.
Men i sin smärta förglömde han ej Menelaos’ befallning,
utan han ilade bort, när han räckt åt Laodokos vapnen,
svennen, som tätt i hans närhet sig höll med de stampande
hästar.
Gråtande bars han af fötterna bort ur den blodiga striden,
ilande hän med sitt sorgliga bud till Peliden Achilles.
Dig det lyste nu ej, Zeusättade drott Menelaos,
där i betrycket att gifva din hjälp åt de pyliske kämpar,
hvilka till innerlig saknad för sig sett Antilochos bortgå,
utan till dessas försvar du manade upp Thrasymedes,
däremot vände du själf tillbaka till hjälten Patroklos
och inom kort hos Ajanterna stod och brådskande talte:
»Nu jag Antilochos skickat åstad till de beckade skeppen
hän till den snabbe Achilles med bud, men jag tviflar, att denne
kommer nu genast, hur häftigt han än månde vredgas på Hektor,
ty han omöjligen kan utan rustning mot troerna kämpa.
Låt oss på egen hand då betänka det yppersta sättet
både att rädda den stupades lik och att själfva helbrägda
komma ur troernas larm och dödsgudinnorna undfly.»
Honom då svarade Telamons son, den reslige Ajas:
»Rätt har i allo du talt, vidtfrejdade drott Menelaos.
Skynden er alltså, du själf och Meriones, lyften den döde
hastigt på axlarna upp och bären ur striden! Bakom er
skola vi öfriga två mot Hektor och troerna kämpa,
lika till namn och lika i mod, vi som ofta tillförne
sida vid sida ju härdade ut mot den hetsige Ares.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
