Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjuttonde Sången. Menelaos' hjältebragder. Kampen om Patroklos' lik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sagdt, och de andra då lyftade strax ifrån jorden den döde
högt på armarna upp, men bakom dem troernas krigsfolk
skrek, när de sågo, hur liket blef lyft på achaiernas axlar.
Häftigt som hundar de störtade fram, som det sårade vildsvin
eftersätta och rasa åstad framför jägareskaran;
modigt de löpa väl först i sin ifver att slita det sönder,
dock så snart som det vänder sig om i lit på sin styrka,
fara de skrämda tillbaks och förskingras åt sidorna alla:
likaså troernas svärm till en början förföljde beständigt,
brukande flinkt sina svärd och de dubbelspetsade spjuten,
men när Ajanterna vände sig om och bjödo dem spetsen,
skiftade genast de hy, och det vågade ingen ibland dem
längre att störta sig fram och försöka att kämpa om liket.
Så de med ifver och kraft ur fäktningen buro den döde
hän till de halkade skepp, men bakom dem rasade kampen
häftigt som eld, som blir plötsligen lös i befolkade staden
och far omkring och den sätter i brand, så att husen försvinna
midt i dess lysande sken, medan vinden i lågorna brusar:
sålunda larmet af hästar och spjutbeväpnade kämpar
följde beständigt i hjältarnes spår, där de vandrade framåt.
Såsom1 när mulornas spann, uppbjudande hela sin styrka,
släpar för berget ner på den steniga stigen en bjälke
eller ett mastträd stort till ett skepp, medan hjärtat på djuren
kväljes på en gång af trötthet och svett under ifriga slitet:
så de med ifver och kraft den döde nu buro, och bakom
värjde Ajanterna tryggt, som en bergås värjer mot vattnet,
tätt bevuxen med skog och sig sträckande långt utåt slätten,
och som ock mäktiga flodernas tungt framvältrande flöden
hejdar och kastar tillbaks och tvingar dem ut öfver slätten,
därför att åsen de spränga dock ej, hur häftigt de strömma:
sålunda värjde Ajanterna tryggt mot troerna bakom,
hvilka förföljde alltjämt, och af alla isynnerhet tvänne,
hjälten Aeneas, Anchises’ son, och den strålande Hektor.
Men som när flyktande kommer en svärm af starar och kajor
under ett jämmerligt skri, då de varsnat i luften en glada
sväfvande fram, som hotar med mord alla svagare fåglar:
så för Aeneas och Hektor de unge danaiske kämpar
flyktade undan med jämmerligt skri och förglömde sin stridslust.
Präktiga vapen i mängd nu danaerna rundt omkring grafven
tappade under sin flykt, och i striden ej unnades hvila.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
