Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjuguförsta Sången. Kampen vid floden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kommer förföljande hit; nu anar mitt sinne det värsta.
Men när de kommit bak murarna in och andan få hämta,
stängen då åter igen de tätt infogade dörrar,
ty i mitt hjärta jag räds, att den gruflige muren bestormar.»
Sade. Då sköto de bommarna från och öppnade porten;
öppen han stod som en räddande famn, och till fiendens möte
stormade Foibos ut att från troerna värja fördärfvet.
Flyende kommo de rakt emot staden och resliga muren,
torra i halsen af törst och hvita af damm, öfver slätten.
Efter i hack och häl var med lansen Achilles, hans hjärta
svällde af vildt raseri, och han brann af begär efter ära.
Visst i achaiernas våld högportade Troja nu fallit,
därest ej Foibos Apollo till dåd hade eggat Agenor,
hjälten Antenors son, den tappre och frejdade mannen.
Honom i hjärtat han dristighet göt och sig själf vid hans sida
ställde att värja utaf det förkrossande slaget af döden,
lutad mot bokens stam och höljd i ett skymmande töcken.
Då nu Agenor fick syn på stadsförhärjarn Achilles,
stilla han stående blef, och hans hjärta klappade häftigt,
och till sin modiga själ han så med förtrytelse talte:
»Ve mig! Ty om jag försöker att fly för den starke Achilles
uppå densamma väg, där de andra förvirrade flykta,
hinner han ändå mig upp och förgör mig som en af de fege.
Låter jag däremot dessa på flykt af Peliden Achilles
vältras åstad, men jag själf i det snabbaste lopp ifrån muren
flyr på en annan väg utåt Iliska slätten och Idas
skogiga dälder jag når och lyckas mig gömma i snåren,
då kan i skymningen sedan jag hem till Ilion lända,
sedan i flodens bad jag svetten från lemmarna afkylt.
Dock, hvi grubblar jag nu i mitt sinne på sådana tankar?
Blott han ej varse mig blir, när från staden jag flyr öfver slätten,
och mig förföljer och hinner mig upp med sin ilande snabbhet!
Aldrig jag lyckades då att för dödsgudinnorna undfly,
ty bland människor ingen i kraft kan sig mäta med honom.
Men om i stället jag trädde till kamp framför staden mot honom!
Han har ju också ett hull, som för kopparen hvassa är sårbart,
lif han äger blott ett, och det säges, att hjälten är dödlig,
fastän Kroniden Zeus honom segeräran förlänar.»
Sade och spände hvar sena till kamp och höll stånd mot
Achilles,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
