- Project Runeberg -  Kort handbok i hönsskötsel för Sveriges jordbrukande befolkning /
9

(1890) [MARC] Author: Ferdinand Flygarson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Hönsraserna - 4. Medelhafshöns - 5. Hamburgerhöns

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

9

tande, nedhängande flikar; lång, högrest, väl befjädrad hals;
lätt och rörlig kropp; bred öfver skuldrorna, afsmalnande mot
stjerten; temligen rund rygg. sluttande mot stjerten; stor och
fyllig, upprättstående stjert, med stora, vackert böjda, svajande
bågfjädrar; fylligt, rundt, vackert framträdande bröst; stora och
breda, tätt till kroppen slutande vingar; temligen långa ben, med
släta, från fjädrar fullkomligt fria underben; ren knäled och
tunna, väl tlspedadö fina och utbredda tår; lätt, smidig figur;
liflig och modig hållning; storleken medelmåttig och vigten i
medeltal 2!/2—3!/2 kilogram.

Hönan: De allmänna kännetecknen äro, med undantag af
könsolikheterna, lika som hos tuppen. Kammen är stor och ned-
hängande åt ena sidan, nästan täckande denna sida af ansigtet.
Stjerten saknar bågfjädrar; vigten från 13/.—23/1 kilogram.

I afseende på färgen finnas at Leghorn flere varieteter,
hvaraf den hvita är den allmännaste. Denne har, liksom alla
djur af denna ras, ljusgula ben och gul näbb samt en skimrande
hvit fjäderfärg. Dernäst störst i spridning är den bruna (rapp-
hönsfärgade) varieteten med särdeles färgrik fjäderbeklädnad,
samt de mindre allmänt förekommande gula, med ljusgul fjäder-
färg, gråspräckliga (gökfärgade) med fjäderbeklädnaden ljusgrå
med mörkgrå tvärstrimmor, och svarta Leghorn med fullkomligt
svart fjäderfärg. Under senare tider ha dessutom uppstått en
mängd nya färgvarieteter, hvaribland må omnämnas Buff-Leg-
horn, Pil-Leghorn, Ankvingade Leghorn, Fläckiga Leghorn, Silf-
verspräckliga Leghorn, Stänkta Leghorn och Silfver-Leghorn,
äfvensom s. k. Leghorn med rosenkam

En fullkomlig typ af denna ras får icke hafva:’vriden eller
hängande kam hos tuppen, ej heller upprättstående kam hos
hönan; röda eller mycket rödfläckiga öronskifvor; annan än gul
färg på benen eller fjädrar på dem; färgade fjädrar hos hvita
eller hvita fjädrar hos bruna eller svarta Leghorn, ekorrstjert
eller vanskaplig kroppsform i öfrigt.

Till denna ras höra äfven Lamotta-hönsen, som mera äro
att anse som misslyckade svarta Leghornhöns.

5) Hamburgerhöns.

Dessa äro små. utomordentligt vackra, lifliga, qvicka och
rikt värpande djur. som förekomma i flere färgvarieteter, nemli-
"gen: Sulfverprickiga, Guldprickiga. Silfverfläckiga, Guldfläckiga,
Svarta och Hvita Hamburgerhöns samt s. k. Rödhättor (Redcaps).
De ha uppstått i England ’och äro mycket värderade för sina
goda egenskaper. Aggen värpas till antalet många, men äro
temligen små.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:37:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hons/0011.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free