10 6) Dverghöns. Hönsen tillhörande denna klass äro egentligen endast för sportmannen af något intresse. De äro mycket små till växten och sålunda icke egnade att användas som köttdjur, hvarjemte de värpa små och ej heller synnerligen många ägg, hvilka dock hafva en jemförelsevis stor gula och liten hvita samt anses som mycket läckra. Vi nöja oss derför med att endast omnämna de olika benämningarne på dem, och hafva då först de s. k. Cha- bos, Kockinkina-Bantam, Bankiva-hönsen, Java-Bantam, Se- brights Bantam, som delas i guld- och silfver-Bantam, små lif- liga och näpna djur, Dvergstridshöns, Svarta, Hvita, Nankin- . färgade och Gökfärgade Bantam sarat Engelska fjösbenta Dverg- höns i flere färger med fjäderklädda ben. 7) Höns med afvikande fjäderbeklädnad. Till dessa räknas Purrhönsen, med hvarje fjäder omvänd, så att insidan af fjädern är vänd utåt, Silkeshönsen, som ha en fjäderbeklädnad likande silke, ull eller hår och af hvilka mär- kas de Japanska silkeshönsen, hvars hud, kam och kindlappar äro mörkvioletta, Siamesiska silkeshöns Kinesiska ullhöns, Dverg silkeshår-hönsen, Svårta Dvergsilkeshönsen och Negerhönsen. I. Hvilka raser böra vi hålla? Utan tvifvel skola de fleste besvara denna fråga helt obe- tingadt med det gamla vanliga: »det är en smaksak.> Och de ha, från en sida sett. äfven rätt deri. Den ene tycker om djur med en i ögonen fallande färgprakt, under det den andra kän- ner sig mer tilltalad af djur med ofantligt stora kroppar; en an- nan vill se lifliga och qvicka djur och ännu en annan finner sitt nöje i ytterligt små djur. Frånsedt alla dessa för våra yttre sinnen tillfredsställande egenskaper, måste vi se saken från en. annan, vigtigare sida och denna är den rent praktiska: om dju- ren kunna gifva förhoppning om att lemna en pekuniär vinst i utbyte mot de kostnader och den möda, som nedläggas på före- taget. Vi få alltså icke se saken med sportmannens ögon, utan