Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
143
Om och om igen gjorde hon emellertid ett försök att med våld
spränga upp dörren.
Det var dock fåfäng möda.
Med sina små krafter förmådde hon inte alis rubba den
massiva dörren.
Stönande sjönk den olyckliga ned på bädden och gömde
ansigtet i bägge händerna.
En våldsam snyftning vittnade nogsamt om hvad den arma
flickan led.
Och i sjelfva verket var ju också hennes belägenhet den mest
tröstlösa, som man gerna kan tänka sig.
Om doktor Lehman fann henne här, då — det visste hon så
väl — var hon räddningslöst förlorad.
Vid blotta tanken på en sådan möjlighet utstötte hon en
hjärt-slitande suck och anropade i sin förtviflan himlens bistånd.
— Barmhertige fader, låt mig inte råka i den förskräcklige
mannens våld utan sänd då hellre din dödsengel, som dessförinnan
tar mig upp till "dig! bad hon.
Med af tårar beslöjad blick såg hon genom det lilla dystra
rummets förgallrade fönster ut i den mörkra natten, som endast då
och då flyktigt upplystes af månens svaga strålar, och sträckte i
brinnande andakt sina sammanknäpta händer mot den molnhöljda himlen.
Men ingen enda hoppets stråle hittade vägen till hennes
be-kymmerfulla hjärta; för hennes ängsligt sökande blickar visade sig
ingen möjlighet att undkomma.
Åter igen gick hon en liten stund af och an i det lilla rummet.
— Och min stackars, olycklige Ragnar! hviskade hon med af
smärta vibrerande röst. Hvad tänker väl han om mig, sedan han
erhållit det der brefvet, som den skurkaktige doktorn skrifvit eller
låtit skrifva i mitt namn? Han kan ju icke annat än tro, det jag
sjelf skrifvit det brefvet, ty stilen var ju så förvillande lik min.
Hon suckade.
— Kanske Ragnar nu tror, att jag verkligen glömt honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
