- Project Runeberg -  Hjelten på Cuba / Förra delen /
186

(1898-1899) Author: Sten Ulfsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

186

Lilly for med handen till pannan. Ett ljus gick plötsligt upp
för henne, eller .åtminstone genomfor en misstanke hennes hjärna.

— Ah, om det skulle kunna vara möjligt! mumlade hon mera för
sig sjelf. Tänk, om flickan skulle ha lyckats befria sig sjelf och honom!

— Hvad säger du? frågade doktorn nyfiket. Hvad är det för
en flicka, som da talar om?

— Det är den, som två särskilda gånger ställt sig i vägen för
min lycka, svarade enkan med hotfullt rynkade ögonbryn. Jag
menar den der Eida Lindstam, som trängde sig emellan mig och dig.

— Hvad henne beträffar, så kan du vara fullkomligt lugn,
försäkrade doktorn med ett grymt leende. Hon ställer sig aldrig mer
i vägen för dig och din lycka; hon tillhör nämligen icke längre de
lefvandes antal.

— Om du tror det, då misstar du dig allt betydligt, inföll Lilly;
jag såg ju och talade med henne för en liten stund sedan. Det
var ju hon, som hjälpte mig ut ur den kammare, hvari du inspärrat mig.

Doktorn tog af öfverraskning och häpnad ett par steg baklänges
och stirrade med vidt uppspärrade ögon på den talande.

Det dröjde en god stund, innan han kunde yttra något.
Ändtligen utbrast han.

— Skämtar du, eller har du mist förståndet?

— Intetdera, svarade enkan lugnt.

— Då måste du ha drömt eller också sett i syne.

— Inte det heller; jag var fullt vaken, och flickan var lika lifs
lefvande som jag sjelf.

— Men det är ju en komplett omöjlighet, invände läkaren, men
började det oaktadt känna sig allt annat än väl till mods. Jag vet
ju med fullkomlig visshet, att flickan är död, att hon åtminstone
blifvit ordentligt begrafven; följaktligen måste du på ett eller annat
sätt ha misstagit dig.

— Nej, jag försäkrar, att det denna gång är du, som misstar
dig. Hvad är det du pratar om, att flickan blifvit begrafven? Jag
förstår dig verkligen inte. Hon kom ju för en stund sedan in tilJ

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:41:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hpcuba/1/0186.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free