- Project Runeberg -  Hjelten på Cuba / Förra delen /
219

(1898-1899) Author: Sten Ulfsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

219

— Luften är så tryckande kvalmig, och molnen der borta i
sydvest äfvensom öfver hufvud hela horisonten äro färgade med den
intensiva rodnad, som är en storms säkraste förebud.

— Tror ni, att vi få ett mycket svårt väder, herr kapten?

Strömvall ryckte på axlarna och mumlade:

— Hm! Det kommer helt och hållet an på hvad man menar
med svårt. Jag för min del tål nog vid en ganska styf bris.

— Jag brukar heller inte vara rädd af mig, svarade Ragnar.

— Det är nog möjligt, brummade Strömvall och strök långsamt
med högra handen sitt gråa helskägg. Men, tillade han, en
landkrabba kan heller inte närmelsevis göra sig en riktig föreställning
om en storm på hafvet. Men var derför inte ängslig! Det bästa ni
kunde göra vore, om ni ginge till kojs en liten stund, ty det är inte
så säkert, att det blir någon ro af i natt.

— Sofva? Vill ni skicka mig att sofva? frågade Ragnar.

— Nå, det vill säga, jag tvingar er ju inte tilFet.

— Godt! Jag skall då först tänka derpå.

Kaptenen nickade.

Han såg genom kikaren.

Sedan betraktade han åter igen med forskande blickar de sig
på vestra himlahvalfvet allt mer upptornande molnen.

— Har herr kaptenen sjö van besättning, frågade Ragnar om en
liten stund.

— Ingen deraf är för första gången på sjön, svarade den
tilltalade. Men af den gamla stammen, med hvilken jag gjorde mina
första långa resor, finnas numera endast styrmannen och stewarden, kvar.

— Berätta något för mig om edra resor, herr kapten, det vill
säga, om ni kan göra det utan att försumma tjänsten.

— Nu går skutan utan vidare tillsyn, menade den i dag
ovanligt språksamme kaptenen. Vi ha rätt kurs, och vi ha, icke ens i
värsta fall, någon allvarsam fåra att frukta ännu på ett par timmar.

— Nå, då ber jag er, herr kapten, berätta mig något äfventyr
ur ert sjömanslif!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:41:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hpcuba/1/0219.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free