- Project Runeberg -  Hjelten på Cuba / Förra delen /
227

(1898-1899) Author: Sten Ulfsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

227

Invånarne på dessa australiska ögrupper, dit den ö, på hvilken
vi nu befunno oss, hörde, voro, såsom vi nogsamt visste genom
andra sjömäns berättelser, fullkomligt ociviliserade.

De fasthöllo till och med ännu vid det grymma och afskyvärda
bruket att äta upp de menniskor, som voro olyckliga nog att råka
i deras våld.

Men vi ville naturligtvis ej med så mycken möda ha räddat våra
lif, bara för att låta kannibalerna mörda och som välkomna
läckerbitar äta upp oss.

Den största försigtighet var derför på sin plats.

Jag hade som nödvändighetssaker äfven medtagit några
skjutvapen jämte nödigt förråd af krut och kulor.

Dessutom hade hvar och en till sitt förfogande en stor
skepps-knif. Naturligtvis tänkte vi endast i högsta nödfall göra bruk af
dessa våra vapen.

Snart nog funno vi hvad vi sökte: en mot hafsvinden
skyddad plats.

Det var ett slags grotta, stor nog för att rymma såväl oss som
vår räddningsbåt.

Denne senare måste vi naturligtvis ta med oss. Hade vi
kvar-lemnat den på stranden, så kunde den kanske ha blifvit upptäckt
och som välkommet byte bortsläpad af vildarne.

Men besittningen af båten var för oss liktydig med en möjlig
räddning.

Snart brann inne i grottan en munter brasa, kring hvilken vi
lägrade oss, dels för att värma oss och dels för att torka våra
alldeles genomvåta kläder. j

Vi intogo nu äfven en bastant måltid, och jag lät en med
ar-rak fyld flaska flera gånger gå laget omkring.

Vi voro i stort behof af en värmande dryck; ty de våta kläderna
och den kalla nattluften gjorde, att vi trots våra härdade kroppar
och trots lägerelden likväl bokstafligen skälfde af köld.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:41:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hpcuba/1/0227.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free