Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
228
Kläder kunde vi inte byta om af det enkla skäl, att vi ej ägde
några andra än dem, som vi hade på oss.
Lotten skulle afgöra, hvem af oss som först skulle hålla vakt
mot eventuelt öfverfall af vildar; ty sömn och hvila voro vi
allesamman i lika hög grad i behof af.
Jag erbjöd mig frivilligt att öfvertaga första vakten.
Ingen gjorde någon invändning mot detta förslag; men
styrmannen uppställde det vilkoret, att jag senast om två timmar skulle
låta aflösa mig, för att äfven jag skulle få hvila.
Jag öfvertog första vakten, emedan de öfrige voro uttröttade
af den ansträngande rodden, under det jag sjelf endast suttit vid
styret.
Jag skötte om lägerelden och lade på mera bränsle. Men
dervid underlät jag ej att då och då gå ut ur grottan och försigtigt lyssna,
om icke möjligen genom elden och röken på oss uppmärksamgjorde
vildar i fiendtlig afsigt närmade sig vår lägerplats.
Men tiden gick, utan att någonting inträffade, som kunde ha
gifvit mig anledning att befara något för vår säkerhet.
Mina kläder voro nu genom den från lägerelden utstrålande
hettan så der tämligen torra, och en känsla af välbehag
genomströmmade min kropp.
I en panna, som stod invid elden höll sig kaffet, som jag kokat,
och hvaraf jag redan druckit en tår för att bättre kunna hålla mig
vaken, varmt.
Försigtigvis hade jag för ingången till hålan hängt upp ett
stycke segelduk, för att eldskenet icke skulle kunna varsnas på
på något större afstånd.
Allt var så till vida i bästa ordning.
Då reste sig styrmannen halfvägs upp.
»Kapten»! ropade han.
»Hvad a det?»
»Håller kapten vakt ännu?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
