Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
244
Den enkla måltiden var färdig, och jag uppmanade mitt folk
att påskynda dess intagande.
Så skedde äfven.
Men jag åt endast, emedan jag visste, att jag måste äta. Maten
smakade mig inte alis.
Jag kunde nämligen intet ögonblick låta bli att tänka på den
stackars Lindbergs rysliga slut, på den fars, hvari jag själf sväfvat,
och på vildarnes naturvidriga måltid, hvari mina vänner lyckligtvis
stört dem.
Emellertid hade jag anställt mina beräkningar, enligt hvilka
vi städse måste fara i nordlig riktning för att komma till Nya
Zeeland.
Men vi måste göra oss beredda på att få vänta en längre tid
på södra delen af Nya Zeeland, ty endast sällan anlöptes den af
något fartyg.
Gynsammare för oss, det vill säga med afseende på
skeppslägenhet, hade Auckland varit.
Auckland anlöptes af många skepp, som kommo från San
Francisko öfver Honolulu med Sidney eller Melbourne som destinationsort.
Men för att komma till Auckland hade vi i vår båt måst fara
förbi hela Nya Zeeland.
Derför var det i alla händelser bättre, att vi på sistnämnda ö
inväntade någon fartygslägenhet till Melbourne.
Hade vi bara en gång lyckligt anländt till Melbourne, det
ursprungliga målet för vår resa, så stod oss ju sedan valet fritt, när
och hvilken väg vi ville anträda hemresan.
En halftimme efter intagen måltid voro vi redo att börja den
vågsamma färden, hvarför vi togo Gud i hågen och utan tvekan
stego ned i båten.
Så stötto vi ut från land och lyckades genom de svåra
bränningarna komma välbehållna ut på öppna hafvet.
Der drogo vi in årorna och hissade i stället .seglet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
