Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
274
stormen i» närheten af land, då må Gud i himmelen vara vår
styrman, om det skall aflöpa-lyckligt och väl.
— Det der låter verkligen inte mycket uppmuntrande, men
kanske vi ändå hinna in i en hamn, innan ovädret bryter löst.
— Man hör på er, unge vän, att ni är till sjös för första
gången. Det är bäst, att ni går ned i er hytt igen, ty den här
luften är inte precis så nyttig för edra lungor. Inte heller de andra
passagerarne få i dag uppehålla sig på däck.
Eftersom vistelsen på däck inte var vidare angenäm, så steg
baronen åter ned för att i de öfrige passagerarnes sällskap tillbringa
några timmar.
De voro allesamman redan uppe och klädda, men de voro mycket
oroliga, ty fru Hall, hvilken som beställsam husmor nyss velat gå
upp på däck för att hemta tvättvatten, hade af matroserna blifvit
nermotad igen med tillsägelse, att hvarken hon eller någon af de
andra finge visa sig på däck under hela dagen.
Den ängsliga kvinnan trodde sig i de tunga moln, som syntes
vid horisonten, se ett antågande fruktansvärdt oväder och skyndade
sig i följd häraf att för sin man och alla de andra profetera fartygets
undergång.
Hon låg der nu på knä och bad.
Gång på gång uppmanade hon sin man och alla de öfrige att
göra sammalunda, ty solen skulle aldrig mera gå upp öfver dem.
Slutet vore nära förestående, och det skadade för resten inte,
ty hade det varit Guds vilja, att de skulle uppnå Amerika, så hade
de för länge sedan varit der.
Kaptenen vore bestämdt inte riktigt klok, ty han hade tydligen
fått i sitt hufvud, att han skulle segla till verldens ände. Det vore
väl inte så okristligt långt till Amerika heller.
De andra kunde ej.annat än skratta åt dessa fru Halls betraktelser.
Och eftersom ännu ingen blixt syntes till och ingen åska hördes
af, försvann så småningom oron, och det goda lynnet återvände.
Tusenkonstnären började åter sina prestationer; han spottade i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
