Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
358
till årorna och rodde mot den andra båten. Men hans missräkning,
blef stor, då han såg, att i den endast funnos tvänne negrer.
Emellertid lade de båda båtarne om bord med hvarandra, och
de båda negrerna berättade, delvis genom tecken, att de rymt från
ett fartyg, der de blifvit så grymt misshandlade, att de ej kunnat
stanna kvar och uthärda det.
På Lillys inrådan fingo negrerna komma öfver i den andra båten’
och deras togs på släp.
Norrmannen samtyckte härtill endast af det skäl, att han genom
detta arrangement slapp att själf ro, ty det ålade han negrerna att göra.
Der han nu satt sysslolös, försjönk han snart i dystra
grubblerier och hade god tid att öfvertänka hela vidden sf sin förtviflade
belägenhet.
Och han fann denna så tröstlös, att han till sist började gråta.
De båda negrerna, utmattade af ihärdig rodd, läto årorna hvila
och sågo på hvarandra med en blick, full af stum klagan.
Fru Randow började nu trösta norrmannen, ty det gjorde henne
i själen ondt om honom.
Men just denna tröst, hvaraf han inte alis lofvade sig någon
räddning, gjorde mannen rasande.
— Jag hade verkligen god lust att kasta er öfver bord, ty ni
är i alla fall skulden till min olycka. Måtte fan ta er! Ni kan
gerna gå till bottnen, ty er har jag i alla fall ingen nytta af, och
knappt om lifsmedel är det. Vore jag ensam i båten, så kunde jag
alltid reda mig några dagar längre och hade följaktligen större ut-
, sigt att bli tagen om bord på något fartyg.
— O, hvad ni är för en egoistisk menniska! svarade Lilly. Så
"kan ni tala, när ni redan står med ena foten i grafven. Tänk i
stället på er odödliga själs eviga välfärd och lyft edra tankar till Gud!
Norrmannen lät höra ett hånskratt.
— Jaså, ni vill till på köpet lära mig bedja? När allt
kommer omkring, vill ni kanske, att jag ska1 skjuta skulden på Gud
för hvad ni för vållat?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
