- Project Runeberg -  Hjelten på Cuba / Förra delen /
471

(1898-1899) Author: Sten Ulfsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

471*

Byn tycktes vara utdöd eller öfvergifven.

— Negersorglöshet, anmärkte doktorn. Det skulle infe
behöfvas många menniskor för att kunna öfverrumpla dem oeh nedbränna
deras nästen.

Han stannade nu med sitt folk, drog fram sin revolver och
aflossade ett skott i luften.

Då förändrades med ens situationen.

Man såg svarta gestalter tjutande och skrikande krypa ut ur
sina eländiga kojor.

Några aflossade sina bössor, tydligen för att göra alarm, ty
endast för detta ändamål hade negrerna i sin ego några gamla franska
flintlåsgevär.

Hopvis trängdes snart negrerngfc^kring den fyrkantiga
byggnadens pallisader och tycktes der vilja invänta den nattlige fiendens
anstormande.

— Hvem af er har mod? frågade nu doktorn sina följeslagare
och såg på de svarta. Det är här fråga om att djärft närma sig
amiral Golkos palats och på franska språket tillropa negrerna, att
deras vän, den röde Patrik, anländt.

Skygga drogo sig de svarta tillbaka; till detta vågstycke
fattades dem mod, och ändå var väl faran minst just för dem.

Då steg Bod, den enhände matrosen, fram till den förmente
kaparkaptenen.

— Skicka mig, sade han, och om de der borta spetsa och steka
mig, så äro vi sedan kvitt för styrman Nippers skull.

— Godt, Bob, så gå då fram och anmäl för Golko, att den
väldige kaptenen från fjärran land återvändt och åter igen tagit sin
bostad i det underjordiska hafvetl Säg, att jag kommit för att
öfverlemna några skänker och förnya vänskapen!

Bob gick några steg fram mot byn, vände sig derpå ännu en
gång om och sade:

— Förlåt, herr kapten, om jag vågar framställa ännu eti bön,
innan jag ger mig i väg!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:41:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hpcuba/1/0471.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free