- Project Runeberg -  Hjelten på Cuba / Förra delen /
482

(1898-1899) Author: Sten Ulfsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

482*

, — Jag är en så förnäm och rik man, att jag köpt hela staden
kontant och ändå har pengar öfver, så att jag kan skänka dig ett
silfvermynt. Se här, tag den här slanten och ge dig i väg till närmaste
krog! Om du sedan visar dig här mera i dag, så låter jag,bums
hänga dig.

Den tappre soldaten stack åter sin rostiga sabel i skidan och
sträckte med glädjestrålande uppsyn ut handen efter silfvermyntet.

När han fått det i handen och sedan stoppat ned denna hand
i fickan på sina smutsiga bomullsbyxor, såg karlen ut, som om han
för ett andra silfvermynt skulle ha varit villig att låta alla fångarne fly.

Han satte genast med en hos honom anmärkningsvärd hastighet
i väg derifrån för att tillhandla sig ett kvantum spirituösa.
t Erik Lind mönstrade den nykomne med forskande blick från
hufvud till fot.

— Hvad vill ni? frågade han.

— Bara besöka er, herr styrman,

— Hvem är ni? Jag känner er inte.

— Det tror jag nog; men det hindrar ju ej, att vi kunna lära
känna hvarandra. Jag är svensk till lif och själ, åtminstone är ja^
född och uppfödd i Sverige, om det intresserar er att veta det.

— Har ni suttit fången här och lyckats befria er?

— Gud bevare mig väll Så långt som ni har jag ännu ej kommit,
emedan jag alltid varit klokare. I San Francisko tänkte de hänga
mig, men när den högtidligheten skulle gå af stapeln, hade jag rymt,
emedan jag på förhand hade en liflig förnimmelse af, att det skulle
bli ett otrefligt nöje för mig. När jag slogs med insurgenterna mot
spaniorerna, blef jag tillfångatagen, och domen blef förstås, att jag
skulle skjutas, men det blef ingenting utaf, emedan jag, som sagdt,
var klok nog att i behaglig tid skudda stoftet af mina fötter.

Den ruskige karlen satte sig på golfvet bredvid fången. Sedan
drog han fram en stor tveeggad knif och lade den framför sig.

— Ser ni, om ni varit lika förståndig och omtänksam som jagr
fortfor han nu, så hade de aldrig kunnat fastnagla er vid väggen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:41:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hpcuba/1/0482.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free