- Project Runeberg -  Hjelten på Cuba / Förra delen /
499

(1898-1899) Author: Sten Ulfsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

499*

— Se sjelf efter; jag vet det inte, svarade den tilltalade och
slog ned ögonen.

— Gud fördöme den der skurken, om han spelat oss ett spratt,
kapten!

— Kapten’ Strömvall vände sig åt sidan och undvek, full af
misstroende, att vexla ett ord vidare med sjömannen.

Och det var klokt af honom. Hur lätt kunde inte
högbåtsmannen ha låtit undfalla sig ett ord, som måste förvåna sjöofficeren 1

Bland sjöfolk finns det bara dåliga diplomater, och med deras
öppenhet och kända benägenhet att nämna alla ting vid deras rätta
namn var det äfven att befara, att högbåtsmannen för spanioren
kunde förråda något, som kapten Strömvall af tusen skäi önskade
hemlighålla.

— Gå och undersök hvad ni har att undersöka! tillsade han i
brummande ton högbåtsmannen.

— Kapten, hviskade denne tillbaka, var nu inte ond, för jag
gjorde hvad jag kunde: jag betalade den skurken hundra kronor ur
min egen kassa, och har han visat sig ovärdig förtroendet och
spelat oss något fult spratt, så ska’ han, ta’ mig tusan, få med mig
att göra.

— Gör mig inte galen, högbåtsman! Gå!

— Ja, jag går ju, kapten.

Högbåtsmannen skyndade med dessa ord in på gården.

— Hvad vill karlen? frågade sjöofficeren, icke utan misstroende.

— Han är en olidlig pratmakare, svarade gubben Strömvall.
För tre veckor sedan gaf jag honom ett uppdrag af en något
ömtålig natur, och derför öfverlemnade han det till en annan för hundra
kronor, som han redan utbetalat. Nu är han rädd för, att pengarne
äro förlorade, ty skälmen brydde sig inte om att utföra det erhållna
uppdraget.

Dessa ord buro ingalunda sanningens stämpel.

Men spanioren var allt för finkänslig och höflig för att låta
Strömvall märka, hur ringa tro han satte till dennes ord.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:41:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hpcuba/1/0499.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free