Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
500*
Under tiden hade högbåtsmannen skyndat in på inre gården och
varseblef der ett antal mulatter, som stodo der ifrigt pratande,
gestikulerande och skrattabde kring ett på marken liggande föremål,
På något afstånd gick en helt ung spansk officer med dragen
värja fram och tillbaka.
— Ett lik, mumlade sjömannen för sig sjelf, och när han kom
närmare, kände han i liket igen den trasige vagabond, till hvilken
han utbetalat hundra kronor, för att han skulle begå ett mord.
Han steg nu hastigt fram till mulatterna och frågade i ett
andedrag:
— Ha ni slagit ihjäl honom? Hur kommer det sig, att den
hunden ligger här liflös? Hvad har händt?
— Mota bort karlen der! befallde officeren.
— Förlåt, herr löjtnant, svarade högbåtsmannen, jag kommer
på uppdrag af min kapten,
— De 8petsbofVarne rymde; det såg ni väl. Skurken här
öppnade för dem vägen till friheten, men det kostade honom sjelf lifvet.
— Ha de rymt allesamman? Den unge styrmannen ock^å?
— Ja, hvarenda en, brummade officeren, så nu får man väl
snart höra talas om, att de utfört någon snygg bragd ute på sjön
igen. Men kanske hade det i alla fall varit skada på den vackre
unge mannen. I Baracoa blefvo de allesamman dömda att
arkebuseras, men hvar de till sist bli hängda’, det är en annan fråga. Jag
önskar bara, att jag väl vore härifrån och hemma i Spanien igen.
Nu närmade sig de båda kaptenerna.
De betraktade en stund den liflöse vagabonden, hvilken ännu i
döden tycktes fröjda sig åt det lyckade spratt, som han spelat
myndigheterna i Baracoa, ty kring hans mun lekte ännu ett belåtet leende,
derpå gick kapten Strömv&ll in i fängelset, sedan den unge officeren
äfven upplyst honom om, hvad som passerat.
Högbåtsmannen följde honom hack i häl för att för honom
klaga sin nöd, att de hundra kronorna nu vore bortkastade, emedan
den fördömde sjöröfvaren nu trots allt ändå lyckats rymma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
