Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
519*
Den enda proviant, som man tagit med sig, var en smula bröd
och korf. Fru Hall fick ett försvarligt stycke af bådadera, och hon
förtärde det med god aptit.
Bland männen utdelades en liten bit bröd till hvar och en.
Men eftersom man saknade salt, kunde ingen af sällskapet påstå,
att steken smakade så synnerligen väl.
Hungern är emellertid en god kock, och de förtärde allesamman
de portioner, som de själfva tillagat, ända till sista biten, drucko
dertill vatten och lade sig sedan så nära elden som möjligt, ty det började
bli kyligt.
Snart hade sällskapet insomnat.
Endast Ek, snickaren, kunde ej finna någon ro.
När han rest hemifrån, hade han försäkrat sina vänner och
bekanta, att han endast emigrerade till Amerika för att, såsom ju
tusentals andra före honom gjort, någonstädes leta reda på en väldig
diamant eller några försvarliga guldklimpar. Sedan ämnade han betacka
sig för Amerika och återvända hem för att der lefva i härlighet och
glädje.
Han hade läst om, att diamanter hittades i sanden, att de ofta
sutto inkilade i klippväggar, och att man endast behöfde gå ut en
mörk natt för att se dem lysa fram ur klipporna.
Det hade han läst om Afrika, men det måste ju, enligt hans
åsigt, vara precis samma förhållande här i Amerika, och nu hade
han varit här så pass länge och hade varit med om tillräckligt med
äfventyr, att han nu ansåg det vara på tiden, att en vacker och
dyrbar ädelsten visade sig för honom.
I följd häraf lät han blicken sökande glida bort mot den mörka,
splittrade bergmassan i närheten och sökte der upptäcka något, som
lyste som en stjärna i natten.
Men allt var der svart, och den gode snickaren sade sig, att
han väl måste företaga en liten vandring för att finna en sådan sten,
som kunde göra honom lycklig för hela lifvet.
Plötsligt spratt han till.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
