Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
525*
äro obekanta med förhållandena, inlåta sig i strid med ett lejon.
Eller tror ni inte, att det är ett sådant, som fått korn på oss?
— Jo, det hördes ju, att det är ett väldigt lejon, instämde
Dahlin, fastän han mycket väl visste, att det icke på något ställe i hela
Amerika finnes några lejon i vildt tillstånd. Han tyckte för sin
del, att ljudet, som han nyss hört, liknade en ilsken tjurs vrålande,
men han instämde i snickarens antagande, emedan det roade honom
att riktigt sätta skräck i denne. Emellertid var han sjelf långt ifrån
lugn, ty han visste inte alis med någon bestämdhet, hur stor den
fara var, som här hotade dem.
— Det vore dumt att reta ett lejon, fortfor snickaren. Vi begåfvo
oss ut för att söka ädelstenar, och möten med lejon stå inte alis i
vårt program.
Dahlin, som stod der stödd på sin bössa, svarade i oronisk ton:
— Var då så allt för god, herr Ek, och underrätta djurens
konung derom! Säkerligen sticker han då tvärt svansen mellan
benen och rekommenderar sig.
Nu hördes för andra gången ©tt sådant der hemskt vrålande.
Det lät nästan som en rullande åska, då nu ekot återstudsade från
det midt emot belägna berget.
Dertill kom, att man på afstånd tydligt hörde, humsom djuret
arbetade sig fram genom de täta busksnåren.
Dahlin var visst inte feg, men nu kände han sig i alla fall
mindre väl till mods och önskade sig långt härifrån. Han började
nu sjelf frukta, att det var något farligt rofdjur, som närmade sig.
Snickaren tycktes ha svimmat, ty han låg der alldeles orörlig
på marken.
— Se så, min käre Ek, sade Dahlin, upp nu och grip er bössa,
för nu börjar leken! Hvilket ögonblick som helst kan djurens
konung vara här på visit.
— Har lejonet allaredan upptäckt oss? frågade snickaren och
hackade tänder af fruktan.
— Naturligtvis har det upptäckt oss, dess helsning nyss gällde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
