Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
565*
Han hade ett munrede som få, höll alltid målron vid makt och
förlorade icke ens i den mest förtviflade belägenhet sitt goda lynne-
Hans verkliga namn visste ingen af kamraterna, knappast han
sjelf, ty han kallades — kanske till följd af sin munvighet och
tal-trängdhet, — aldrig annat än Bluddra.
Alltid var han glad och skojfrisk, sitt lif aktade han ej mera än
ett ruttet lingon, och till hvilken handling som helst var han utan
betänkande beredd. Till följd häraf underodnade sig nu de öfrige
hans vilja.
Bluddra fann stort nöje i att drifva med fången och göra honom
till föremål för sitt ofta rätt drastiska skämt; och så hungriga och
törstiga karlarne än voro, skämtade och skrattade de, som om de
aldrig varit galgen så nära, som fallet nyss varit i Baracoa.
— Hör du, ädle don, tilltalade Bluddra spanioren, du måste
förskaffa oss ett par flaskor rom, vapen och ammunition, så att vi
kunna utplåna nästet der borta från jorden. Edra spindelbenta
mu-lattsoldater jaga vi i sjön, staden tutta vi eld på, på det att ingen
der vidare må råka ut för olyckan att bli angripen af gula febern,
och den löjliga figur, som kallar sig kommendant, hissa vi upp i
en palm.
Detta förslag roade obeskrifligt de råa sällarne, och de skrattade
ohejdadt.
Då spanioren såg, att hans hotelser ej gjorde någon verkan,
fann han det rådligast att inlåta sig på underhandlingar. Derför
sade han:
— Tio tusen pesetas betalar jag till den af er, som för mig
tillbaka till Baracoa eller bara ditför underrättelsen om hvad det
blifvit af mig, och hvar jag nu befinner mig.
Kapten Stark tolkade spaniorens ord för dem af sällskapet, som
ej förstodo det tungomål, hvarpå fången framställt sitt förslag.
— Nå, det var verkligen ett förslag, som låter höra sig, min
herre, utbrast en lång, mager karl, hvilken man, att döma af hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
