- Project Runeberg -  Hjelten på Cuba / Senare delen /
48

(1898-1899) Author: Sten Ulfsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

48

— Det är naturligtvis inte meningen att bära er på ryggen som
en säck, utan ni får sitta helt bekvämt på en bår.

— Jag är väl inte sjuk heller, invände fru Hall. Nog orkar
jag gå alltid.

Skrattande förde baronen den goda kvinnan till den plats, der
de svarte bärarne stodo, och visade henne der fyra negrer, som lade
sista hand vid en bår.

Denna bestod af flere på hvarandra lagda lansar, skickligt
sammanbundna med bast.

På midten var anordnad en mjuk sittplats af unga palmblad,
och deröfver var af palmkvistar uppbygdt ett hvalf, så att ingen
solstråle kunde träffa dens hufvud, som fick intaga denna
afundsvärda plats.

Fru Hall beundrade med oförstäld glädje detta mästerverk.

När Martin ypplyste henne om, att fyra negrer skulle bära
denna bår, uppstod visserligen hos henne någon betänklighet,
hvilken baronen dock fort åter skingrade, och hon förklarade sig villig
att betjäna sig af detta fortskaffningsmedel.

Fort hemtade hon sin köksattiralj, putsade af hvarje sak och
placerade alltsammans på båren.

Sedan tog hon sjelf plats på denna och hyste nu bara en
betänklighet, den nämligen, att hon beklagade de svarte, som i den
tryckande hettan skulle bära båren.

— Men det är just det bästa, att negrerna inte alis äro
besvärade af hettan, sade Ragnar. Att med en sådan börda marschera
öfver stock och sten, det är deras lust, deras nöje, och de tvista
formligen om äran att bära er.

— Nå ja, jag har ju redan fogat mig i så mycket, och derför
vill jag nu också låta bära mig.

— Naturligtvis! Sitt bara ned, fru Halll Det skall just bli
denna bår förbehållet att bereda er den första glädjen i det här landet.

— Nå, det vore inte illa, ty bedröfvelse ha vi då sannerligen
haft mer än nog af. Det vackra boningshus, den friska luft i när-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:42:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hpcuba/2/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free