- Project Runeberg -  Hjelten på Cuba / Senare delen /
218

(1898-1899) Author: Sten Ulfsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•218

]

Kreolskan stod på tröskeln med ett ljus i den ena och en
revolver i den andra handen.

Bakom henne visade sig öfverste Lunera med dragen värja.

Ett hväsande ljud af namnlös vrede undslapp Cassildas läppar,
men öfversten sköt henne åt sidan, steg hastigt in i rummet och
ropade hotande:

— Gifven er!

Ragnar hade redan uppnått fönstret.

Spanioren rusade fram för att stöta sin värja i honom.

Men då ställde sig Stark i hans väg.

— Nu är vedergällningens stund kommen, mördare, sade han.

I det samma svingade sig Ragnar med Eida ut genom fönstret.

Kreolskan sköt efter honom, men förfelade målet, hvarför Stark

jublade. Strax derpå var han inbegripen i en förtviflad strid med
öfversten, och kreolskan upphäfde dervid gälla nödrop.

Ännu var vägen genom trädgården fri, men i huset rådde stor
uppståndelse.

Hur Ragnar med sin börda kom ned på marken, det visste han

i

icke sjelf.

Nu rusade han i väg genom trädgården.

Ännu voro inga förföljare efter honom. Man hade tydligen
ännu icke fått fullt klart för sig, hvad som var å färde.

Men hvilken minut som helst kunde fienden vara öfver honom.

Han flög derför i väg, som om han haft vingar. Ångesten för
Eida, som darrande hvilade i hans armar, tycktes förläna honom
öfvermenskliga krafter.

Ändtligen stod han invid trädgårdsmuren.

Med sin börda lyckades han komma upp på muren, tack vare
ett invid den samma växande träd, hvars grenar tjänade honom som
stöd.

Då han kommit upp på muren, tryckte han Eida innerligt
intill sig och hoppade ned på andra sidan.

Bakom honom hördes skrik, som bådade nya faror.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:42:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hpcuba/2/0218.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free