Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
254
Stupa gick Eida vid den pratsamma gummans sida. Hon hade
nu kryat till sig betydligt, tack vare gummans ömma omsorger.
— Inte till porten, min skatt I mumlade kvinnan. Det är
säkrare, om vi undvika den och i stället krypa öfver muren. Det går
nog, fastän jag är gammal och stel.
Hon hade fattat Eidas hand och drog henne långsamt med sig
mellan grafvarna.
Nu stodo de på helt ringa afstånd från muren och hade just i
det hastigt i våldsamhet tilltagande ovädret tyckt sig höra en barskt
befallande mansröst, en omständighet, som föranledde Mirza att
förskräckt stanna och lyssna?
Men då skingrade en bländande blixt mörkret och visade de
båda fruntimren en sällsamt hemsk grupp.
Två män lågo på knä och höllo en tredje pressad mot marken,
under det en fjerde stod nedlutad öfver den sålunda fasthållne.
Visserligen såg Eida endast för ett par sekunder denna syn,
men likväl tyckte hon sig känna igen negern Cæsar och öfverste
Lunera.
Som vi veta, misstog hon sig ej. Men vi veta också, att Cæsar
och Pedro nu flydde, och att öfversten derigenom råkade i likets
armar.
Eftersom blixt på blixt nu följde, såg äfven öfversten och
kände igen den, som han förgäfves sökt, ty han reste sig halfvägs upp.
Med en svordom ville han slunga ifrån sig den döde och
bemäktiga sig Eida, men det var lättare tänkt än gjordt.
Som järnkrampor lade sig de styfva armarne kring hans nacke
och skuldror.
Eida, som ej förstod, hur allt detta hängde ihop, flydde
rysande till muren, följd af den iinkande negerkvinnan, hvars bräckliga
ben ej lämpade sig för snabba rörelser.
Det skulle ha varit de båda fruntimrens säkra förderf, om
öfversten nu kunde ha rört sig fritt och obehindradt.
Men nu hindrades han vid hvarje steg af den hemska bördan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
