- Project Runeberg -  Hjelten på Cuba / Senare delen /
452

(1898-1899) Author: Sten Ulfsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

-452

Var det en ur afgrunden uppstigen ande, eller var det en
varelse af kött och blod?

Stödjande sig på ,en klubba, kom han i framåtlutad hållning
närmare.

Tjockt, rödbrunt hår betäckte de menniskoliknade lemmarne och
den stora bålen, öfver hvilken på en kort hals höjde sig ett hufvud
med låg panna, små öron, platt näsa och läpplös mun, hvars partier
voro starkt framskjutande och hade en rent djurisk bildning, i ali
synnerhet underkäken.

Eida hade aldrig förr sett någon liknande varelse.

Hvilket slägte tillhörde väl detta missfoster.

Var det menniska eller djur?

Skakad af den våldsammaste rysning, tillslöt Eida åter ögonen.

Men beröringen af en ovanligt mild hand kom henne att fort
åter se upp.

ßöfvaren hade hukat sig ned bredvid henne och såg på henne
med så underligt sorgsen blick.

Eidas fruktan lemnade rum för en pinsam förvirring.

Säkerligen hade hon ej att befara något angrepp af sin
märkvärdige följeslagare, ty han förhöll sig stilla och såg bara oafvändt
på henne.

Inte heller nu rörde han sig, då hon halfvägs reste sig upp.

Efter någon tvekan beslöt sig Eida för att tilltala honom.

Hans svar bestod i allt annat än välklingande gurglande och
kraxande ljud, i hvilka Eida inte med bästa vilja kunde finna
någon mening.

Men blicken från hans stora ögon ingöt hos henne en
lugnande känsla, ja, rent af ett visst förtroende.

En instinktlik aning sade henne, att hon vore i ståndrätt
beherska denna underliga varelse, som bortröfvat henne.

Likväl ryckte hon förskräckt till, när han nu fattade hennes
hand och mildt drog henne upp.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:42:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hpcuba/2/0452.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free