Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-581
kan åtminstone inte värja mig för den tanken, att vi ännu ha
mycket att göra, -innan vi åter kunna få andas lugnt.
— Ni tänker på våra försvunna vänner, icke sant?
— På dem och min hustru, svarade baronen sorgset.
Stark blickade en liten stund stum framför sig, innan han
svarade:
— Ja, er hustru. Det är en mörk punkt, hvari jag verkligen
äf allt mitt hjärta önskar ljus.
— Har ni då i ruinerna icke upptäckt någonting alis, som
liknar ett spår af den bortröfvade?
— Jag har först af allt vunnit den ovederläggliga vissheten, att
er fru icke vistas hos mulatten. Dennes afsikt med flaskposten var
endast att locka er i bakhåll och tillfångataga er.
Ragnar lade armarne i kors öfver bröstet liksom ville han med
våld tillbakahålla ett skri af kvalfull smärta.
I sjelfva verket betvang han sig också så pass, att han endast
lät höra ett doft stönande och sedan med darrande röst yttrade:
— Ar jag då dömd till att alltjämt vilseledas? Onämnbara kval
har jag redan utstått, utan att ännu se något slut derpå. Mitt arma
hufvud bränner som i feber, så att jag ibland fruktar att bli
vansinnig. Hvad skall det "bli af allt detta?
Stark hostade, som om han fått något i orätt strupe och såg
med en underlig blick på baronen.
—- Herr baron, inte denna klenmodiga förtviflan. Ni har för
mig så noga skildrat er frus bortröfvande, att ni satt mig i tillfälle
att följa hennes spår. Det skulle jag också långt för detta ha gjort
om ni icke visat mig möjligheten, att den bortröfvade kunde
befinna sig i tempelruinerna.
— Och till denna plats drages jag oupphörligt med ali makt
tillbaka, ty det spår, som jag der såg> och som af mulattens folk
ansågs för ett fotspår af satan sjelf, passar så förträffligt till min
hustrus röfvares skepnad, att jag endast kan säga, det ingenting annat
synes mig vara närmelsevis af så stor vigt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
