- Project Runeberg -  Hjelten på Cuba / Senare delen /
598

(1898-1899) Author: Sten Ulfsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

-598

Men tusenkonstnären var ögonblickligen inne i situationen.

Visserligen pressade han ihop läpparne och skiftade hastigt färg,
under det att hans nyss så sorgsna blick åter lifvades, men han ti il—
bakahöll dock hvarje ljud af öfverraskning.

— Jag skall skära af de snören, som fängsla edra händer, öch
sedan försvinner ni på ett lämpligt ställe obemärkt ur ledet.

Tusenkonstnären nickade till tecken, att han förstått.

Någon vidare öfverenskommelse träffades ej mellan honom och
Stark, och det behöfdes ej heller.

Dahlins händer voro snart fria, och strax derpå var han också
försvunnen, utan att någon lagt märke till hans försvinnande.

Med samma behändighet förstod Stark att äfven befria Martin
och insurgenten i prestrock.

Han höll sig tätt vid dennes sida och spejade efter en
passande punkt till flykt.

Om det var möjligt, ville han försvinna med dem lika obemärkt,
som han kommit.

Och denna afsikt skulle låta förverkliga sig.

Helt oförmodadt gjorde stigen en tvär krök,- så att det
föregående paret för några ögonblick kom ur det efterföljandes åsyn.

Här passade Stark på att med sina vänner blixtsstiabbt dyka in
i snåren.

Att ingen lagt märke till deras försvinnande, det bevisade den
stillhet, hvarmed hela tåget rörde sig vidare.

Om en liten stund voro alla fem vännerna åter lyckligt förenade,
och glädjen häröfver var både allmän och uppriktig.

Några hastiga frågor och svar utbyttes, men afskuros snart af
Stark med den anmärkningen, att det vore tid att uppsöka vägen
till flodstranden, om man ville uppnå bron före spaniorerna.

— Hvad vi hafva att berätta hvarandra, det kan lika gerna
ske sedan, tillade han; otvifvelaktigt få vi godt om tid dertill.

Det var en fullt riktig åsikt.

Stark hade fort orienterat sig och styrde nu kosan åt floden till.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:42:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hpcuba/2/0598.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free