Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-623
ha n endast med uppbjudande af ali sin viljestyrka förmådde
fortsätta förföljelsen.
Att han dervid helt ocfy hållet glömde sina följeslagare, är icke
svårt att förstå, om man betänker, med hvilken innerlig kärlek han
var fäst vid sin maka, och huru mycket han på sista tiden bemödat
sig om att återfinna den försvunnas spår.
Och när han nu funnit henne, besjälades han naturligtvis endast
af den tanken att rädda henne, att befria henne ur detta gräsliga
odjurs våld för att åter få sluta henne i sina armar.
Så fortsattes denna förtviflade jagt en god stund genom
mångenstädes hardt när ogenomträngliga snår.
Sent omsider glesnade dock skogen och öfvergick slutligen i en
stor grässlätt.
Här kunde kanske Ragnar ha siktat säkrare, men nu kunde
han icke med en kula nå röfvaren, så långt försprång hade denne
med sitt byte .redan vunnit.
Allt berodde’ nu på den snabbhet, hvarmed han förmådde följa
skogsmenniskan.
Och så utspann sig en kapplöpning, i hvilken de täflande
tydligen ansträngde sig till det yttersta.
I långa språng satte skogsmenniskan i väg öfver den i solljus
badande slätten, och efter kom Ragnar rusande som en besatt.
Men hur mycket han än spände hvarje muskel och sena, erhöll
han dock snart nog den sorgliga vissheten, att han här följde en
varelse, med hvilken han icke alis kunde täfla i snabbhet.
De förfärligaste känslor stormade inpå honom, när han såg
afståndet blifva allt betydligare, när den förföljde blef allt obetydligar
re och slutligen försvann.
Behållande den punkt, der skogsmenniskan blifvit osynlig, i sigte,
störtade Ragnar vidare och uppnådde slutligen en bäck, som i en
djup fåra slingrade sig fram öfver slätten.
Nu förstod han, hur den förföljde kunnat så plötsligt försvinna.
Med ett språng var äfven han nere i det grunda vattnet, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
