Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
då ridån ändtligen föll, drog han en djup suck, en
suck, som kom en ny åder af deltagande att fram¬
qvalla i Adéles medlidsamma hjerta.
»Hvad hon sjunger förtjusande!» utropade hon
med en svärmisk blick och vände sig till hälften
mot löjtnanten.
»Mycket,» svarade denne något förströdd. »Men
nu måste jag gå,» fortfor han med en ny suck,
»det är mig icke längre tillåtet att stanna på denna
afundsvärda plats.»
Adéle kände sig djupt sviken, hon hade hoppats
på en stund af gemensam estetisk hänförelse. Men
så föll det henne in, att löjtnanten handlade mycket
vackert, ridderligt och försakande, och att hon
borde vara den sista att klandra honom härför.
Hon såg på honom med en ömt gillande min
och hviskade:
»Om tisdag ha vi repetitionen, — ni kommer
da?»
Han bugade sig, gaf henne en glédande blick
och skyndade derefter ut ur logen med ifvern hos
en lössläpt skolpojke.
En stund derefter kom expeditionssekreteraren,
och Adéle återsåg icke sin löjtnant förrän då hon,
t smekt af alla de beundrande blickar,
livia > vycktes henne utströmma från herrarnes
leder, passerade operaförstugan.
»Läs väl öfver er roll!» hann hon att små¬
leende tillhviska honom.
Repetitionen till societetsspektaklet var bestimd
att ega rum klockan 8, och Caroline och baron
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
