Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 128 -—
gudaktighetsöfningar som hennes beundrare, likväl
hyste denna instinktartade, själlösa vördnad för
religionen, som är egen för en del qvinnor.
»Åh, ni ska’ inte gifva er sken af att vara
gudfruktig, fru von Linden, jag mins någon, jag,
som berättade att hon häromdagen höll på att
kikna af skratt åt en berättelse i gamla testa¬
mentet.»
»Ja, det var någonting helt annat, man rår
verkligen inte för att man skrattar åt det som är
löjligt, jag förmodar att Moses sjelf inte kunde
låta bli att skratta. Men nu ska’ vi inte disputera
om hvem af oss som ir gudligast, vi ska’ i stallet
dricka for... ja for hvad?... Säg, löjtnant Bern¬
felt! Jo, vet ni, vi ska’ dricka for ndjet... for
glädjen ... för den’ här känsla af yr fröjd, som
gnistrar och fradgar inom oss som skummet i
champagnen!»
é Hon talade med hög röst, hennes kinder blos¬
sade, så att rodnaden lyste igenom det skära pudret,
och begge hennes bländhvita, till armbågen nakna
armar, lågo upplagda på bordet. Caroline gaf
henne en varnande tryckning med sin handsk¬
beklädda hand. Strax bredvid dem stod en grupp
herrar, som betraktade henne med blickar, till
hälften roade, som då man ser på ett-uppsluppet
barn, till hälften frivola, som då man har framför
sig en qvinna, hvilken icke alltid håller de stramaste
tyglar. Adéle varseblef dessa blickar och kände
sig illa till mods. Hon tyckte att någonting lik¬
nande en känsla af äckel kom och störde det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
