Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ansigte plötsligen klarnade upp, som af en fram¬
brytande, ljus tanke, »hör du, dä vår vals...
det var den vi valsade efter första gången vi sågo
hvarandra ... Kom, låt oss dansa ännu en gång...
kanske den sista... kom... kom... du far inte
du kan inte neka... du far inte...»
Han fatiade hennes arm med sin ena hand
och med den andra böjde han undan dorr¬
draperierna för henne. Hon stirrade på honom,
utan att kunna svara. Hans bleka, aftärda an¬
sigte med den förtviflans längtan, som skälfde i
hvarje drag, liknade mera en lifdémds, som ber
om en sista nad, iin en kavaljers, som bjuder upp
sin dam till dans.
En förfärlig sjilsstrid s6nderslet Carolines inre.
Det outsiigliga deltagande hon i denna stund kände
för en smärta, som hon instinktlikt anade var
större än hennes egen, drog hennes känslor bort
från oron för Ingegerd; i sin upprörda inbillning
sammanblandade hon nästan det bleka, lidande
ansigtet hon såg framför sig med sin lilla flickas.
Någon led, nagon bad om hennes hjelp, hennes
deltagande, — var det Ingegerd, var det Dentow?...
Det blef liksom en skymning, en domning
inom henne, och i denna domning, som kändes
så ljuf, derför att den upplöste hennes aggande
smärta, insmögo sig valsens toner som ett farligt,
berusande gift...
»Nåväl,» sade hon och kastade en nästan för¬
virrad blick på baronen, »kom, låt oss dansa! Låt
oss dansa festen ut!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
