Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En rysk emigrant i Sverige för två hundra år sedan, af H. Hjärne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17 EN RYSK EMIGRANT I SVERIGE FÖR T VA HUNDRA AR SEDAN.
83
Ett litet utdrag må här meddelas till prof. Sedan förf.
(kap. IV, 24) berättat, att de moskovitiske legaterne ofta låta
i protokollen anteckna »zierlige och kloke ord», som de aldrig
i verkligheten talat, för att svikligen tillvinna sig tsarens gunst,
fortsätter han sålunda:
»En fråga. Hvarföre de understå sig sådant att göra ?
Svar. Derföre sker det, att den ryske nationen är af
naturen ett högdragit folk och ovanligit i politiesaker, ty i hela
det landet hafvas inga goda öfningar, ej heller vilja de vänja
sig till något annat än på högfärden allena, item till
vederstyg-gelige ting, hat, afund och orättfärdighet hafva de lust, hvarföre
de förmedelst deras olärdhet tala väl mycket, som vidrigit är,
och lika som med deras snällhet befordrandes sin sak, i det de
öfverila (tala fortare än) andra. Hvaraf kommer, att de under
tiden förneka och vederropa si ne ord eller vrida och vrängia
dem i en annor mening; dertill med, när de sålunda återkalla
sine ord, då skjuta de skulden på translatorerne, lika som de
Mscrt. Suetiaum in Ar ch i v o Reg. asservatur. Hic sua conscripsit Holmiæ 1669
et alio nomine audit Grigori Carpofson Cotossichin. Mscrt. Rutken. in Biblioth.
Sparfwenfeldiana. Det oriktiga årtalet tyckes vara hemtadt från dateringen af
den ena af de i Riksarkivet förvarade handskrifterna af öfversättningen. Gustaf
III kände äfven tillvaron af Kotosjichins handskrift och underrättade derom
Katarina II, som ämnade låta afskrifva den (Grot, Jekaterina II i Gustav III,
Petersburg 1877, sidd. 48, 49). Sedan boken en gång blifvit tryckt, har den blifvit
känd och begagnad äfven utom Ryssland. Så t. ex. är Hermanns teckning af
den ryska förvaltningen på 1600-talet (Geschichte Russlands, III, sidd. 651 ff.,
711 ff.) nästan helt och hållet grundad på Kotosjichin, hvars ord dock icke i allo
torde hafva blifvit rätt förstådda. Yi vilja här endast påpeka ett par misstag,
som väsentligen . inverkat på Hermanns uppfattning af den moskovitiska adelns
ställning. Kotosjichin säger (kap. II, 12), att adelskap (dvorianstvo) icke gifves
åt någon »af borgarefolk och af presters och af bönders söner och af bojarernas
underhafvande (iz bojarsJcich liudej)», men att om någon af dessa klasser låter
sin son träda i tjenst vid de nyordnade värfvade regementena (saldaty och rejtary)
eller såsom skrifvare i prikazerna eller »såsom någon annan tsarens man», och
om desse deras söner genom sin tjenstgöring förvärfva »län och arfvegods»
(po-mèstia i vottjiny), då »uppstår deraf en adelig ätt» (i ot togo poidet dvoriansko]
rod), ehuru hvarken adelsbref eller sköldemärken utdelas, utan endast bref på
rätten till godsen. Hermann har nu (sid. 722) öfversatt bojarskije liudi med
»Bo-jarenkinder > och således trott, att dermed åsyftas de bekante det i bojarskije
(»bojarsöner» i gamla svenska handlingar), hvilka utgjorde ett slags lägre frälsestånd,
uppkommet dels af med kronojord belönade krigare, dels af de förnämare
ätternas afkomlingar, i den mån desse i följd af hemmanens förminskning genom
arf-skiften icke mäktade uppehålla full russtjenst såsom adelsmän (dvoriane). Vidare
tolkar Hermann de efterföljande orden så: »Und daher kam der Stånd der
Dwo-räne», ehuru poidet är ett tydligt præsens, och rod aldrig kan betyda annat än
»ätt». På detta sätt får han, i strid mot alla historiska vittnesbörd, å ena sidan
en allt för skarp skilnad emellan dvoriane och dèti bojarskije, och å andra sidan
en oriktig föreställning om den ryska adelns uppkomst i allmänhet, enär dvoriane
visst icke uteslutande härstammade från tsarens tjenstemän. En närmare
utredning af dessa förhållanden kan icke här lemnas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
