Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigter och granskningar - Correspondance diplomatique du baron de Staël-Holstein par L. Léouzon le Duc, anm. af A. Hedin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
L. LE DUC, C0RRESP0NDANCE DU BAR. DE STAËL. LXXXIII
genomlefde hela skräcktiden, vid den afgörande kampen mellan
giron-diterne och Berget taga parti mot de förre. Han ogillar den af
gi-rondister bestående tolfmanna-koramissionens åtgärder, som gåfvo
närmaste anledningen till resningen den 31 maj. Girondisternes försök
att tända det inbördes krigets låga dömer Garabs mycket strängt.
På tal om insurgenterne i Vendée förmäler Garabs, huru presterne
lyckats intala dera, att de som stupade skulle uppstå igen inom tre
dagar. Den okunniga allmogens vidskepelse, tillägger han, skall man
aldrig lyckas utrota, så länge man lemnar undervisningen i
presternes händer, så länge man ej anförtror den åt lekmän, som i barnet
se en varelse bestämd att gagna samhället och vara lycklig, hvars
forraögenheter de böra utveckla, ej hopkrympa och qväfva. Ett sådant
arbete kan ej väntas ens af de prester, som svurit den
konstitutionela eden: ej heller de kunna frigöra sig från sin gamla esprit de
corps, som gick ut på att främja okunnigheten, for att lättare kunna
herska.
Staels korrespondens från år 1793 är knapphändig. Om
beskaffenheten af de subsidie-underhandlingar, han då förde med
väl-färdskomitén, ehuru han vistades i Paris såsom privatperson, och om
vidden af det bemyndigande, som hertigen-regenten meddelat honom,
eger man ej fullständiga underrättelser. Att han öfverskridit sina
fullmakter och handlat sjelfrådigt, har väl blifvit sagdt, men icke
bevisadt. Underhandlingarna ledde ej till något politiskt resultat,
men för Stael medförde de, utom annat obehag, den anklagelse for
brottslig egennytta, soin en af de dåvarande maktegande sökt häfta
vid hans namn. Den som sålunda angripit Staëls heder är
visserligen ingen annan än Bertrand Barère, hvilkens lögnaktighet enligt
Macaulays mening bör aktas för den präktigaste varieteten af
Men-dacium Vasconicum och kallas Mendacium Barerianum, men äfven en
sådan lögnare som Barère kan ju en eller annan gång hafva råkat att
tala sanning. Äfven mot en sådan mans positiva, detaljerade
uppgifter kommer man ingen vart med den subjektiva öfvertygelse, som
vi hysa, att Staël ej begått och ej var i stånd att begå den låghet,
som Barère skyller honom for. I)å en motbevisning naturligtvis ej
kan åstadkommas, så må det betraktas som en förmån för Staëls
minne, att den man, som skulle hafva varit Staëls medbrottsling
i det af Barère uppgifna fallet, nämligen Danton, väl numera, tack
vare A. Robinets forskningar i den ryktbare folktribun ens
lefnadshistoria, får anses rentvådd från anklagelserna för ett penningbegär,
som ej skydde olofliga medel. Barères berättelse innehåller f. ö.,
korteligen sagdt, att Stael erbjöd välfärdskomitén en svensk flottas
biträde mot England, men for denna hjelp begärde 12 till 15
millioner i subsidier, att Danton understödde denna plan, medan
deremot Barère motsatte sig den. Mycket riktigt karakteriserar Barère,
i förbigående sagdt, de svenska anbuden — de må nu hafva haft denna
eller en något skiljaktig lydelse — såsom une spekulation ßscale. I
följd af Barères motstånd skall Danton sedermera hafva hittat på det
förslaget, att Staël skulle begifva sig till Stockholm, for att der få
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
