Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigter och granskningar - Correspondance diplomatique du baron de Staël-Holstein par L. Léouzon le Duc, anm. af A. Hedin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
L. LE DUC, C0RRESP0NDANCE DU BAR. DE STAËL. LXXXIII
som man ansåg sig veta, att den första sändningen ej användts till
sitt rätta ändamål, flottans iståndsättande, utan till onödiga
lyxut-gifter. I denna bedröfliga belägenhet förkroppsligar han den
definition, i hvilken Henry Wotton för några hundra år sedan
betecknade diplomatens yrke: Legatus est vir bonus, pertgre missus ad
mentiendum reipublicæ causa.
Medan inan i Stockholm beredde Staël de ©öfvervinneliga hinder,
på hvilka hans bemödanden strandade, förargades man, att han ej
förmådde göra det omöjliga möjligt. Det sätt, hvarpå de
raakt-egande behandlade honom, vittnar om en obeskriflig lumpenhet.
Gång efter annan måste Staël beklaga sig öfver den förlägenhet,
han iråkade genom löneqvartulens uteblifvande i månadtal; andra
beskickningar deremot fingo dem i skälig tid. lians sekreterare
måste, ej utan svårigheter, låna penningar för att kunna hemsända
en kabinettskurir. Stael skrifver till rikskansleren att, utom hans
och legationens personliga embarras, »K. M:ts och rikets kredit i
den mån deraf blifver lidande, att, om så påfordras, ingen af
ambassaden kan negociera 100 louisdor till K. M:ts tjenst». Men icke
nog härmed. Hertigen-regenten vägrade att ersätta Staël en
betydlig summa, som denne på högvederbörlig befallning upplånat till
hemliga utgifter under de för hertigen och hans gunstling så vigtiga
subsidie-underhandlingarna., An värre, denna vägran var ej ett brutalt
nej, utan ett knep, der det perfida och det lumpna förmälas med
hvarandra; hertigen fordrade nämligen att Staël skulle framlägga
verifikationer! Ambassadören skrifver härom till rikskansleren (1796 72
»Sedan min ankomst till Paris nästlidet år erhöll jag h. k. h.
hert.-regenten8 nåd. befallning, att till befrämjande af de mig i
nåder anförtrodda negociationer med franska republiken använda, om
så behöfdes, en fixerad summa af 300,000 livrés tournois. Icke
finnandes de förmåner, som sedermera medelst traktaten erhöllos,
hvarken svarande emot hvad Sverige medelst dess under kriget iakttagna
uppförande förtjent eller hade bort sig förvänta, inskränkte jag sjelf
de till denna negociation i hemlighet använde medel till en
tredjedel. Denne tredjedel, som utgör 100,000 livrés, måste jag då
negociera, och har räkning derå med Signeul blifvit insänd. Denna
räkning var ej q vitterad; men kan ej heller blifva det. E. E. har sig
sjelf nogsamt bekant, att vid dylika tillfällen man icke fordrar
qvit-tens, och att det är mig en omöjlighet sådana producera. Enligt
h. k. h. regenten» nådiga skrifvelse hade jag trott mig berättigad att
remboursera mig derför af den första skedda utbetalningen af
sub-sidierne; men som misstankar härstädes deraf kunde uppstå, dömde
jag tjenligast att låta remisserna derför ske ifrån Stockholm, samt
förtröstade mig i öfrigt på E. E. höggunstige och bevågne åtanke.
Men då jag emot förmodan och vana denna gång icke dermed
blifvit hugnad; och derjemte det hopp jag haft att ambassadens
traktamenten (hvilka, oaktadt fjerde månaden nästan redan förflutit, ännu
icke ankommit) skulle blifva till densamma remitterade, slagit fel,
samt medelst uteblifvande af så det ena som det andra all ressource
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
