Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Om det botniska handelstvånget, 1–2, af Oskar Fyhrvall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
OM DET BOTNISKA HANDELSTVÅNGET.
51
sens af naturen utstakade lopp. Ty den lindring t. ex. i
samfärdseln, som består i att åka 60 mil öfver land efter några
tunnor salt kan icke rätteligen kallas lindring, utan fastmer
ett öfvertygande bevis på ett kommersielt q vä fni n gsti 1 lstån d, som
vi nu knappt förmå fatta. Också var städernas ställning hardt
när förtviflad. Enligt teorien var deras uppgift att tjena som
mellanlänkar mellan stapelstäderna och hemortens allmoge. Men
genom Stockholms och A b os rätt att deltaga i fri marknaderna
i landsändan undanträngdes de i hög grad från handeln med
landtmannen, och äfven den förmån, som handelsordinantian
velat tillförsäkra dem genom frimarknaderna i Stockholm och
Ab o, blef nära värdelös genom en närmare förklaring, som
utkom året efter ordinantian. De forbjödos nämligen då att sälja
sina medförda varor till utländingarna vare sig för penningar
eller gods. Detta skulle ske till den stadens borgare, i hvilken
marknaden hölls, »eller den som dertill special privilegium hade».
Med utländingarne fingo de icke göra andra affärer än köpa af
dem deras gods för kontanta penningar eller på kredit.
Ali möjlighet till en fri och sjelfständigt beräknande
affärsverksamhet var sålunda afstängd. Dermed var också ali friare och
ädlare konkurrens tillintetgjord, och så blef följden, att den
konkurrens, som i alla fall måste finnas, urartade och antog en alltmer
trångbröstad och simpel karakter. En förbittrad strid framgick
med nödvändighet nr hela situationen. De olika städernas
borgerskap st re do sinsemellan om landtman nens produkter och rätten
att till honom sälja, hvad han behöfde. Under denna strid
kommo borgarena äfven i delo ined forläningsfogdar och andra
fogdar, som med uppbördspersedlarne drefvo affärer för egen
räkning. Och till sist stodo landsbygd ocli stad i harnesk mot
hvarandra angående böndernas rätt att med förbigående af
hemortens städer ställa sig i direkt h a n dels fö r b i n d e 1 s e med
stapelstäderna Stockholm och Abo.
När städer uppstodo kring botniska viken, uppkommo de
icke på det naturliga sättet, att handeln och industrien af sig
sjelfva drogo sig tillsammans på någon gynsam punkt. Tvärtom
hade de nästan alla en af’ mer eller mindre klara
beräkningar ledd administrativ åtgärd att tacka för sitt upphof. Ty
när teorierna om s. k. landsköps riksförclerfligliet började få
’) Se nedan!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
