Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Om det botniska handelstvånget, 3–4, af Oskar Fyhrvall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128
OSKAR FYHRVALL.
Kollegiernas skrifvelse är af den 10 Juni 1735, och den 4
derpå följande Juli blef den »i anseende till de förebragta starka
skälen» af regeringen bifallen.
Men ungefär samtidigt med att städerna in lem nåde sin
ofvannämda ansökan till Kungl. Maj:t, hade allmogen i Vesterbotten
vid riksdagen besvärat sig öfver den ringa betalning, den fick i
de botniska städerna för sina egna varor, och det höga pris,
som köpmannavaror drogo, samt såsom botemedel mot båda
ölägenheterna begärt för städerna en vidgad seglation till alla
inrikes städer. Petitionen hade upptagits bland allmogens
allmänna besvär och i deputationen för dessa föranledt häftiga
strider, men på grund af riksdagens nära förestående slut hade
på förslag af adeln hela ärendet öfverlemnats till Kungl. Maj:t.
Blott borgerskapet resolverade, att ansökningen såsom stridande
mot Stockholms privilegier och utfärdade resolutioner icke kunde
bifallas (3 Dec. 1734).
Den 5 Juni 1735 blef äfven denna fråga remitterad till
kammar- och kommersekollegierna. När då strax derefter Kungl.
Majrts afslag på städernas likartade ansökan föll, tycktes äfven
denna petitions öde vara lätt att förutse. För att likväl om
möjligt afvända detta beslöt man att med en ny ansökan hos
Kungl. Maj:t understödja den gamla från riksdagen hänskjutna.
I sådan afsigt anordnades nu en formlig stormpetition af alla i
saken intresserade. Vesterbotten tolf socknar ingingo med nya
besvärsskrifter, och till dessa slöto sig städerna såväl i
Österbotten och Vesternorrland som i Vesterbotten, hvarjämte
alltsammans åtföljdes af understödjande skrifvelser från alla tre
landshöfdingarne Frölich, Bjelke och Gripenhjelm.
Innehållet i dessa skrifvelser är naturligtvis väsentligen
detsamma som i dem, vi redan haft tillfälle att nämna, och vi
kunna derför utan afsaknad gå förbi det mesta deraf. Något
torde dock förtjena att närmare beaktas. Det var vid detta
tillfälle, som allmogen framstälde det ofvan sid. 108 nämda
alternativet om skattens utgörande i persedlar mot en skälig
värdering. Af städerna uppträdde Sundsvall med största bestämdhet
och eftertryck. Om, såsom staden med dokument ådagalade,
densamma förr fått sig seglationsrätt medgifven, så vore sådant
nu så mycket nödvändigare, då den allmänna nöden och rikets
*) Städernas samfälda besvär. V.-B:s städer 1735. R.-A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
