Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Om det botniska handelstvånget, 3–4, af Oskar Fyhrvall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130
OSKAR FYHRVALL.
dylik ändring skulle skada Stockholm ocli riket, men Kungl.
Maj:t utfäst sig att stadga det, som kunde lända till
Stockholms och rikets nytta. Vidare, 0111 i Karl XI:s tid, då
Stockholm var rikare än nu, dylika ansökningar af städerna blifvit
afslagna, vore sådant så mycket mer nu af nöden, och det vore
intet skäl att på en gissning till andra orter förlägga
rikets-export, som med dess fördel bedrefs i Stockholm. Ocli
slutligen som Stockholm de jure bestrede uppstädernas och
allmogens ansökning, vore en quæstio de utili opassande, emedan
privilegiifrågor icke kunde afgöras efter den grunden.
På dessa skrifvelser bygde nu kollegierna sitt betänkande
till Kungl. Maj:t. Att ett dåligt tillstånd herskade kring
Botniska vikens stränder förnekades icke, och hade dessutom äfven
på annat sätt af de 111 akt eg an de erkänts. Men som allmogen
sjelf egde rätt att segla till Stockholm med sin afvel, och
städernas borgerskap, för hvilka en ökad seglation dock söktes,,
förklarat sig nöjdt med att alla viktualievaror förbehöllo^
Stockholm, så kunde deras bundenhet vid densamma icke vara
så förderflig, och förvisso för allmogen vida mindre hotande än
den föreslagna inskränkningen i borgerskapets antal och
handelns öfverlemnande åt några få. Till sina rior kunde
Skå-ningarne få timmer från närmare håll än Botniska vikens
stränder, liksom Vesterbotten hade vigare att hemta sin spanmål
från Österbotten än från Skåne, hvars åkerbruks upplij ei pande
för öfrigt kräfde vida större konst och möda än livad städernas
förslag innehölle. Dessutom hade kollegierna i sitt förra
betänkande visat, att samma skäl som fordom föranledt Stockholms
privilegierande, ännu förefunnos. Och som det var uppenbart
för alla, att Stockholm utsträckt sin s egei fart vida längre än
någon annan ort i riket, så följde, att det verkligen tillskyndat
landet stor fördel, och att man vunnit ändamålet med händels«
ocli stapelvarornas inskränkning till vissa orter eller magasin er s
inrättande att vid påkommande behof hafva att tillgå, samt att
hindra allt kladdande och varornas spridande genom många
händer. Genom den nu härigenom uppstående varutransporten
till och från stapelorten lifvad es den inre rörelsen, tilltoge skepps-
Tör att förekomma de ständiga klagomålen från uppstäderna öfver dålig
handel och omöjligheten att berga sig hade man nämligen på 1730-talet fallit
på den idéen att anställa en undersökning med borgerskapet och utmönstra dem,
som kunde anses för »öfverflödiga», på det att de qvarvarande sedan skulle kunna
så mycket lättare reda sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
