Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Om det botniska handelstvånget, 3–4, af Oskar Fyhrvall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 OM DET BOTNISKA HANDELSTVÅNGET.
135
nog tryckas af likartade ölägenheter samt meddelM sina
ståndsbröder sina tankar. Långsamt men säkert ökades antalet af
dem, som tänkte i allmänna värf, och på samma gång som
insigten i handelns och näringarnes väsen alltmer klarnade, spred
sig uppfattningen af den botniska landsändans tvång som en
orättvisa och ett förtryck mot riket i dess helhet i allt vidare
kretsar. Ingenstädes kunde utvecklingen i denna riktning vara
starkare än inom de botniska länderna sjelfva, och inom dem
åter måste den blifva starkast i Österbotten. Ty provinsen
välförsedd med rika naturliga hjelpkällor, som på grund af de
rådande missbruken måste ligga obegagnade, medan
befolkningen både frös och svalt samt äfven gick tillbaka i antal. I
enskilda samqväm och offentliga sammankomster afhandlade man
sin ställning, upptäckte nya argument mot sin förtryckare samt
gaf de gamla en klarare och mera bindande form. Sålunda
utbildade sig generation efter generation en ständigt växande fond
af nationalekonomiska insigter, och det är icke någon
tillfällighet, att Frihetstidens största man på detta område fostrats i
Österbottens bygder. Såsom den första mera mogna frukten af
denna utveckling kan man anföra Pippings ofvannämda
memorial. Dock efterföljdes detta icke af någon anmärkningsvärdare
lifsyttring förr än i början af 1760-talet, då seglationsfrågan i
tryckta memorialer och andra skrifter sattes under en liflig
debatt inför den upplysta allmänheten på samma gång, som
striderna om densamma i sammanhang med hattpartiets numera
vacklande ställning väcktes till nytt lif vid riksdagen. Bland
de författare, som sålunda uppträdde märkas särskildt Per
Stenhagen och Klas Vilhelm Grönhagen samt framför alla Anders
Chydenius. Stenhagen och Grönhagen uppträdde redan 1761,
Chydenius åter först 1765 egentligen för att svara på de af
borgarståndet vid föregående riksdag anförda skälen mot nya
stapelstäders anläggande vid Botniska viken.
Den 9 Mars 1761 hade nämligen bondeståndet för sin del
med bibehållande af seglationsrätten för den dertill berättigade
allmogen beslutit tre nya stapelstäders inrättande i Österbotten.
Protokollsutdrag härom afgick till presteståndet och adeln, men
icke till borgarståndet. Förslaget mottogs gynsamt.
Presteståndet, inom hvilket redan vid föregående riksdag tanken på
1) Bådas skrifter refererade af Palmén, anf. arb. sid. 171 och f.; den förres
dessutom äfven af J. W. Arnberg, Frihetstidens politiska ekon. sid. 241.
Hist. Tidskrift 1882. 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
