- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Andra årgången. 1882 /
142

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

142

OSKAR FYHRVALL.

till Norge och Ryssland. —–Den handel är nyttigast för

riket, då köpmannen köper sin vara för* bästa pris, för henne
för billigaste frakt och säljer henne, der hon gäller mest. Hur
står det nu till med norrländingar och stockholmsbor i detta
fall? Norrländingen hugger stocken på egen skog, sågar den på
egen sågqvarn, för brädet i eget skepp, som han timrat af egei
virke och tjärat med egen tjära. Den ene redaren är repslagare,
den andre brygger och bakar matsäcken, en tredje är skeppare,
styrman eller matros och hans pojke är kajutpojke, och de lefva
alla af hård kost. Stockholmaren åter måste köpa allt, lega
dyrt folk och hålla styft kosthåll, ty annars rymmer
besättningen. Derför vinner norrländingen mer på sin export och kan
lemna returvarorna till bättre pris, fiskerierna och dermed riket
till vinst. Ty då stockholmaren förtjenar mindre på exporten,
måste han taga igen det på importen». — —

»Så vackert och rätt» detta än var, kunde det likväl icke,
såsom kyrkoherden Kloth ironiskt erinrade, verka något
upphäfvande af det fattade beslutet; men dock resolverades, att om
den vid sammanträdet d. 5 föreslagna deputationen icke inom
5 veckor inkomme med betänkande, ståndet skulle vidblifva sitt
gamla beslut. Och när sedan den utsatta tiden lupit till ända,
utan att ett dylikt betänkande inlemnats, beslöt ståndet verkligen
d. 26 Nov. att upprätthålla besluten af d. 30 Mars och 25 Maj.

Men nu började det lida mot tiden för julferierna, och en
mängd ledamöter af ståndet reste hem, sedan de åtminstone
under hand försäkrat sig af sina qvarvarande medbröder, att
intet af vigt skulle företagas fore helgen. Borgarståndet
synes-då hafva velat begagna tillfället att om möjligt skrämma fram
ett gynsamt svar. Den 5 Dec. afgick ett dundrande
protokollsutdrag, som i skarpa ordalag framhöll det lagstridiga och
opassande sättet för det Öfverklagade beslutets fattande. »Sätter»*
yttras det slutligen, »den förklaring på stapelstadsprivilegier, som
i presteståndet yttrats, att de äro vissa städers, men ej ståndets
privilegier, så blir i Sverige ej mer än ett stånd, som eger
privilegier. Presteståndets privilegier äro ledamöterna emellan mer
skilda än borgarståndets både med afseende på de olika graderna
och på olika trakter af landet. Skulle de alla lämpas efter en
viss landsort, så blefve visst många lidande, än mer om de skulle
rättas efter hvars och ens åsigt om skälig utkomst i förhållande
till arbete. Då kunde hända, att en kaplan, som har vid sin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:57:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1882/0146.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free