Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Strödda Meddelanden och Aktstycken - Bref upplysande svenska historien: Ur frih. Carl Magnus Posses korrespondens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UR C. M. POSSES KORRESPONDENS.
163
som vi der stodo, hördes der af ingenting som passerade här i
verlden, ej heller ge ek någon post der ifrån: allenast en, som geck
incongnito, litt för än vi bruto up derifrån. Den 5 juli brott H.
K. M:t up medh sin armée ifrån Lutset i Vollinien. och hafva vi
nu marcherat i 2 månader en så länger väg, som tu kan väl se på
cartan. Jagh sannerligen, hafva vi icke march erat mest 6 dagarom
sender, och allenast vilat om söndagen, och iblan 10 dagar uthan
någon rastdag, och nu äro vi änteligen komna i ett [land], hvarmed
vi kunna tala medh folket och skrifva till våra vänner; än är
infanteriet i Saxen Lautznitz, dock allenast 7 mil ifrån Dressen. Här
vill folket säga, att de lära gifva sig efter som de intet skola hafva
någon provision på proviant — — —-Vi hafva ännu intet kommit
till något ståndh, uthan vi marchera alla dagar. Derföre kan jag
och intet veta hvadh som det blifver af, uthan vi äre nu komne i.
en ny verldh, så att vi nu begvna litet att respirera.–––-
Det lärer bror uthan tvifvel längesedan veta o in de stora
förändringar H. K. M:t allra nådigst har behagat att göra här vidh sin armée,
och ibland h andra är min goda stora generallieutenant. som har så
myket contribuerat till min lyka, b lefven grefve och K. Rådh.
öfverståthållare i Stockholm och generallieutenant af infanteriet. Hela
regementet sorger honom öfver alla di måttan och serdeles jagh,
som har migh en så stor promoteur till att villi a contribuera till
min totala ruine: si jag förtalar mig; till min lycka vill jag säga.
— — — Gud välsigne H. K. M:t, som emot mina många och
stora missgynnare hafver ändok hulpit mig till öfverste för dess
garde. Aldrig har jag jort mig någon ståt derpå, helst emedan H.
Ex. Posse så ofta har sagt mig–att jag aldrig blefve den som skulle
succedera honom. Men så ser jag, att den sig förlåter på gudh,
blifver visserligen hulpen, fast Knut Posse intet vill så hafvat. Jag
hade mycket att skrifva om hans intriger, men tidhen toi intet.
Det är en farlig man; gud ske lof, att jag snart slipper honom.
M. b., så ser tu huru underligen gudh hielper sina. Hvem hade
tänkt, när vi lupo på Foglön, att jag skulle blifva öfverste af garde
och commendera 3000 man. — — Det värsta som jag nu hafver,
så är det om penninger — — Dertill medh har Knut Posse så satt
det i en sådan confusion — —; jag försäkrar bror att om han nu
intet tager sina mesurer, innan han reser bort och skaffar sig H.
K. M:ts resolutioner, på det han har ordinerat, så må tu vara
försäkrat att Cammarcollegio lärer göra honom sådana gravationer, att
han aldrig är capabel dem att uthbetala–- Jag skulle intet gerna
se, att han skulle komma i någon vidlyftighet genom mitt
angifvande, men tu vist att jag måste vara informerat, hurusom affairerna
stå, tv regementet har till att fordra sedan 23 månader — — —
aldrig har han hållit regementsskrifvarne att göra deras rekningar i
Cammarcollegio, och deruti bestiker ali oreda, och det andra, att
han gerna har velat skaffa sig- venner och passera for så goder,
hvarigenom han har villiat o bligera t alla att hålla af sigh genom
det att han har låtit dem få regementspenningarne till lens–-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
