Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Freden vid Värelä. Från ryskan af E. Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
316
E. HILDEBRAND. 38
vinna kejsarinnans bifall. I afseende på den andra frågan, om
gränsregleringen, beklagade sig Armfelt längre fram, den 20
november för IgelstrÖm, att denna sak endast framskred trögt.
Hvad den tredje frågan angick, den om subsidierna, blef den
betydligt invecklad.
Sveriges finansiella ställning var då långt ifrån lysande,
och Gustaf III var i stort behof af penningar. Då han icke
fick något tillfredsställande svar och deruti misstänkte intriger
af de personer som o m gåfvo kejsarinnan, affärdade han en kurir
till Stedingk, som skötte beskickningsgöromålen vid ryska hofvet
och föreskref honom att omedelbart vända sig till kejsarinnan
och inhemta hennes personliga ståndpunkt i denna sak.
Emellertid hade innan denna kurirs ankomst grefve
Bezbo-rodko gifvit instruktioner åt Pahlen med afseende på afslutandet
af förbundet och subsi diifrågan. Detta gjorde synbarligen den
bästa verkan. Icke desto mindre yrkade Stedingk att frågan
om subsidierna så fort som möjligt skulle få sin lösning med
hänsyn till konungens bekymmersamma belägenhet, isynnerhet
som England hade lofvat icke blott att förmå Preussen att
afstå från sina anspråk utan äfven lofvat att skaffa den svenske
konungen årliga subsidier af 600,000 pund för turkiska krigets
förlängning, men också i händelse af krig mellan Ryssland och
Preussen, äfven om konungen icke toge någon aktiv del deri,
utan inskränkte sig endast till rustningar. Om dessa subsidier
voro meningarna vid det ryska hofvet synbarligen delade :
Österman uttalade sig mot deras beviljande, såsom man ser af
Igel-ströms brefkoncept till furst Potemkin. Detta förmådde honom
sannolikt äfven att tillskrifva fursten af farhåga att vice-kanslerens
mening skulle få öfverhand. I sitt bref försöker IgelstrÖm visa
att det skulle vara vida förnuftigare att gifva 3—4 millioner i
subsidier än att i händelse af afslag utgifva fem gånger mer
till följd af de nödvändiga rustningarna till lands och sjös för
att icke tala derom att vägen till Östersjön dä skulle vara
alldeles öppen för fienderna.
Den sista frågan, om Nolken, löstes slutligen af
kejsarinnan sjelf.
I förslaget till svar till baron Armfelt, som förelagts
kejsarinnan till stadfästelse, hade IgelstrÖm bland annat yttrat
att ehuru baron Nolken tillbragt sjutton år i Petersburg i
egenskap af den svenske konungens sändebud, tillskrifver kejsarinnan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
