Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Mazepa och Karl XII af N. Kostomarov. Öfversättning från ryskan af C. Silfverstolpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168
N. KOSTOMAROV.
44
for alltid underkufva Lill-Ryssland. I dylik afsigt hade
Men-sjikov och Golitsin velat locka Mazepa till raoskoviternes läger,
men han hade i samråd med zaporoghärens befälhafvare,
öfversta!’ och äldste tagit sin tillflykt till svenske konungens beskydd
under förhoppning, att denne skulle befria det lillryska fosterlandet
från moskoviternes tyranniska ok och icke blott återupprätta
kosakernes tillintetgjorda fri- och rättigheter, utan ytterligare
öka dem, hvarom konungen gifvit sitt ord och skriftliga
försäkran. Hetmanen sökte öfvertala Skoropadskij att i samråd med
öfverstarne utrota ryska garnisonen i Starodub; om han icke
förmådde det, borde han begifva sig till Baturin, men akta sig
att icke falla i moskoviternes våld. Enligt svenska källor var
Skoropadskij i början en af Mazepas anhängare i afseende på
Öfvergången till svenskarne, men blef af annan mening efter det
missöde, som drabbat general Lybecker vid Petersburg, och
började ana att lyckan kunde svika de svenska vapnen. I de
officiela källorna från denna tid förefinnes intet, som bestyrker
denna uppgift, men Mazepas förhållande till Skoropadskij
golden åtminstone i viss grad sannolik. Hvilka bevekelsegrunder
än må hafva ledt Skoropadskij, gjorde han intet af hvad
Mazepa föreskrifvit; möjligen kunde han det ej, omgifven som han
var på alla sidor af ryska trupper.
Den 31 Oktober närmade sig konung Karl ännu mera
Desna, och kom tillsammans med sina generaler, sin slägting
hertigen af Wurtemberg, Axel Sparre och sitt garde, fram till
byn Ignatovka (i Krolevetska distriktet) saint utsåg en för
öfvergången af floden lämplig plats i närheten af byn Mezina.
Den 4 och 5 November verkstäldes öfvergången med mycken
svårighet. Ryska hären innehade motsatta stranden och hade
der uppfört batterier, som besköto dem, hvilka ernade sig öfver
floden. Derigenom nödgades svenskarne att flytta öfvergången
till ett ställe, der ryssarne icke kunde vänta att den skulle ega
rum, men hvilket var mycket otillgängligt. Stranden var brant;
officerare och manskap måste klättra ned och hästarne nedhissas.
Vid stranden höggo svenskarne ned träd, af hvilka de
samman-bundo flottar, och kommo sålunda öfver till andra stranden.
General-major Stackelberg var den förste, som uppnådde den
med sin trupp, och banade sig väg genom fienden både med eld
och blanka vapen. Från 12 kanoner besköto svenskarne fienden med
kartescher. Detta, tvang ryssarne att vika oeli på tvenne broar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
