Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Mazepa och Karl XII af N. Kostomarov. Öfversättning från ryskan af C. Silfverstolpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
75
MAZEPA OCH KABL XII.
175
Karl utdelade i Ukraina sina manifest, i hvilka han
försäkrade, att han kommit för att frigöra lillryssarne från
moskovitiskt öfvervälde och uppmanade folket att lyda hetman Mazepa,
enär denne trädt i förbund med svenskarne, icke af lättsinne
eller för egen fördels skull, utan i afsigt att befria sitt
fosterland, och detta hade han dessutom gjort på de mest framstående
personers begäran. Denna skrift, som var i original skrifven på
latin af Hermelin och öfversatt på lillryska af någon af Mazepas
följe (troligtvis af hans sekreterare Orlik), blef tvenne gånger
utfärdad och framkallade från tsarens sida ett annat manifest i
hvilket de af tsarens motståndare framkastade beskyllningarna
vederlades. Det uppstod sålunda ett slags skriftlig polemik
mellan de begge stridande parterna. Både på ena och andra
sidan ville man urskulda sig infor lillryska folket och skjuta
skulden på motparten. Men, enligt svenskarnes eget
medgifvande, verkade Karls och Mazepas skrifter mycket mindre på
folket än Peters och Skoropadskijs, emedan de senare bättre
förstått sig på folkets karaktär och i synnerhet sedan de af
handlingar, som påträffats i Mazepas ego vid Baturins intagande,
visat att Mazepa träffat aftal med Stanislaus om att lägga
Ukraina under Polen. Under det att Mazepa vistades hos Karl
i Romni, ditkommo på hans kallelse åtskillige af befälhafvarne,
hvilka han befalde att för svenskarnes räkning anskaffa 24,000
oxar, 40,000 svin och mjöl af flera slag. Detta var icke lätt
emedan folket flyktat och svenskarne, som icke ville vänta tills
man gaf dem, började sjelfve att på fiendevis taga allt hvad de
behöfde och retade mot sig derigenom så mycket mera landets
invånare. Befälhafvaren i Lo ch vi t s a, Jakob Eremenko, som af general
Meyerfeld, hvilken vistades i Lochvitsa, erhållit befallning att
hopsamla förnödenheter i Sentja blef af dervarande ataman
sänd till ryske generalen Yolkonskij, som vidare sände honom
till högqvarteret att förhöras. Under påtryck et af de svenska
vapnen var det dock icke många af befälhafvarne, som visade
benägenhet att lyda Mazepa. Sjelfva zaporogerne, som slutligen
ifrigt slöto sig till honom, ville i början ej lyssna till hans
upprop, utan frågade hvilket öde han beredt dem, om de afföllo
från ryske tsaren. Högra Ukraina var honom än mindre bevåget.
Öfverste Omeljtjenko i Bjelaja-Tserkov frågade ej efter att Ma-
1) I distriktet Lochvitsa vid floden Salitsa.
Hist. Tidskrift 1888.
12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
